Till startsidan
Till startsidan
Start /Hälsa & vård /Folkhälsa /Folkhälsoarbete i regionen /Skolprogram för psykiskt välbefinnande

Skolprogram för psykiskt välbefinnande

I Värmland arbetar vi för god och jämlik hälsa och med fokus på att alla barn ska ha en positiv framtid. Som en del i arbetet för god psykisk hälsa erbjuds länets skolor att kostnadsfritt implementera två olika skolprogram för psykiskt välbefinnande.

Åtta flickor och pojkar med ryggsäckar springer ut från en byggnad.

De flesta barn i Värmland mår bra men psykiska besvär blir allt vanligare. Länets skolor erbjuds nu skolprogram som stärker elevers förmågor till psykiskt välbefinnande.

Flera rapporter beskriver behovet av skolundervisning om psykisk hälsa. Rapporterna visar också att barn och unga vill att skolan ska ta ett större ansvar för att lära dem mer om psykisk hälsa.

För barns och ungas psykiska mående är det viktigt med hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan. Främjande innebär att främja hälsa genom att förstärka det friska hos alla barn, oavsett hur de mår idag.

Nu har skolorna i Värmland chansen att utan kostnad få tillgång till två olika skolprogram som främjar psykiskt välbefinnande. Det är ett led i Region Värmlands satsning på barns och ungas hälsa. Läs om programmen längre ner på webbsidan.

Hur mår barn i Värmland?

De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär. Vanliga psykiska besvär är:

  • nedstämdhet
  • ångest
  • huvudvärk
  • sömnproblem
  • stress eller känslomässiga besvär som inte alltid syns utåt

Även undersökningar i Värmland visar att det finns barn och unga som mår psykiskt dåligt. Psykiska besvär vid tidig ålder kan ge konsekvenser på både kort och lång sikt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och främjande för och med barn och unga.

Hur hänger hälsa och lärande ihop?

Det finns många olika faktorer som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Oavsett orsak till ohälsan har skolan ett ansvar att verka för att skoltiden främjar hälsa och välbefinnande. Barn och unga befinner sig i skolan under lång tid av sin uppväxt, och påverkas i sin utveckling av det som sker där.

Forskning visar också att det finns ett starkt samband mellan studieresultat och hälsa. Mår man bra är det lättare att lära sig, och lär man sig saker mår man bättre.

Hälsa för lärande – lärande för hälsa (skolverket.se)

Vad kan skolan göra?

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan är ett stort uppdrag och flera nivåer och professioner är involverade. För att stärka hälsa och förutsättningarna till lyckad skolgång behövs att:

  • Personal i skolan stärks med kompetens, förutsättningar och samverkan.
  • Vårdnadshavare stärks med hjälp av till exempel föräldrastöd. Det kan ske genom till exempel föräldrastödsutbildningar.
  • Eleven ges möjlighet att bibehålla eller förbättra sina förmågor till psykiskt välbefinnande.

Vad säger forskning om skolprogram för psykiskt välbefinnande?

Forskning visar att universella skolprogram som tränar elevens socio-emotionella kompetenser (SEL) stärker de förmågor som främjar det psykiska välbefinnandet oavsett ålder, kön och socioekonomisk status. Det handlar om att till exempel:

  • förstå sina egna känslor
  • kunna reglera känslor och beteenden
  • hantera stress och impulser
  • förstå andras perspektiv och agera med medkänsla
  • kommunicera och lyssna på andra
  • kunna samarbeta
  • förmåga att fatta beslut ansvarsfullt

Arbete med skolprogram kan bidra till trygghet och ge eleverna bättre förutsättningar att må bra, lyckas i skolarbetet och kunna hantera ​ svårigheter i framtiden.

Skolprogram kan också vara ett av verktygen för att nå upp till styrande mål och skyldigheter. Programmen underlättar det systematiska arbetet och ökar möjligheten till utvärdering.

Två olika skolprogram erbjuds

Värmlands kommuner erbjuds nu stöd i att implementera forskningsförankrade skolprogram som främjar psykisk hälsa, socialt lärande och barnets rättigheter. Utifrån forskning och genomförd kartläggning om nuläget i länet rekommenderas två skolprogram för psykiskt välbefinnande.

Region Värmland erbjuder länets skolor att kostnadsfritt implementera de två skolprogrammen för psykiskt välbefinnande. De skolprogram som erbjuds är:

  • Youth Aware of Mental Health (YAM), för unga i åldern 13–17 år.
  • Livsviktiga snack i skolan, för barn i åldern 9–12 år.

Så får du tillgång till skolprogrammen

Under Presentation av skolprogram klickar du dig vidare till det program som du är intresserad av. Där finns också information om hur du får tillgång till programmet.

Presentation av skolprogram

YAM är ett evidensbaserat och hälsofrämjande skolprogram med syfte att stärka den psykiska hälsan bland unga 13–17 år. YAM är elevdrivet och genomförs i klassrummet tillsammans med särskilt utbildade instruktörer. Programmet omfattar fem lektionstimmar där ungdomar ges möjlighet att utforska och diskutera aspekter på psykisk hälsa. YAM används i klassrum runt om i både Sverige och övriga världen.

Region Värmland ger nu länets kommuner möjlighet att utan kostnad implementera programmet med stöd av regional samordnare på folkhälsoavdelningen. För att ta del av YAM behöver kommunen besvara ett frågeformulär. Hör av er så berättar vi mer!

Om YAM (y-a-m.org)

Kontakta Elin Bergström för mer information.
elin.bergstrom@regionvarmland.se

Livsviktiga snack i skolan är ett läromedel som har sin utgångspunkt i kapitel 1 och 2, samt det centrala innehållet, i LGR22. Materialet syftar till att stärka förmågor som främjar psykisk hälsa hos barn 9–12 år. Bland annat genom att öka elevernas resiliens, psykologiska flexibilitet och låta dem träna på funktionella copingstrategier. Livsviktiga snack i skolan används av lärare och elevhälsopersonal i klassrummet tillsammans med eleverna.

Region Värmland har köpt in material till länets mellanstadieskolor. Vill ni starta upp arbetet med Livsviktiga snack i skolan i er kommun? Eller utöka arbetet till fler klasser än de som erbjuds idag? Hör av er!

Om Livsviktiga snack i skolan (livsviktigasnackiskolan.se)

Kontakta Elin Bergström för mer information.
elin.bergstrom@regionvarmland.se

Informationstillfällen

Vill du veta mer om skolprogrammen? Folkhälsoavdelningen erbjuder digitala informationsträffar.

18 september klockan 14:00–15:00
Digital träff om Livsviktiga snack i skolan.

Tema: Struktur och samarbete i anpassad grundskola/fritids

Tredje träffen i en serie om fem. Hilda Johnsson från Suicide Zero som varit med och tagit fram programmet kommer prata om hur ni kan lägga upp arbetet med programmet i anpassad grundskola/fritids.

Träffen passar dig som kommer arbeta med programmet i klassrummet. Har din skola ännu inte fått Livsviktiga snack-boxar (programmets material)? Hör av dig till elin.bergstrom@regionvarmland.se så fixar vi det.

Microsoft Teams-möte
Anslut till: https://teams.microsoft.com/meet/33899841986867?p=NetxTDGucSXgAVquYj

22 september klockan 14:00–15:00
Digital träff om Livsviktiga snack i skolan.

Tema: Ni skickar in era frågor – Hilda svarar!

Fjärde träffen i en serie om fem. Hilda Johnsson från Suicide Zero som varit med och tagit fram programmet kommer svara på era frågor. Samla ihop alla era frågor som rör arbetet med Livsviktiga snack i skolan, Hilda skräddarsyr träffen utifrån era behov.

Träffen passar dig som kommer arbeta med programmet i klassrummet. Har din skola ännu inte fått Livsviktiga snack-boxar (programmets material)? Hör av dig till elin.bergstrom@regionvarmland.se så fixar vi det.

Microsoft Teams-möte
Anslut till: https://teams.microsoft.com/meet/32100078606062?p=ojs3bV9lg5B1fob6Oe

25 september klockan 14:00–15:00
Digital träff om Livsviktiga snack i skolan.

Tema: Utvärdering – Hur kan man följa upp och utvärdera arbetet med Livsviktiga snack i skolan

Fjärde träffen i en serie om fem. Hilda Johnsson från Suicide Zero som varit med och tagit fram programmet kommer svara på era frågor. Samla ihop alla era frågor som rör arbetet med Livsviktiga snack i skolan, Hilda skräddarsyr träffen utifrån era behov.

Träffen passar dig som kommer arbeta med programmet i klassrummet. Har din skola ännu inte fått Livsviktiga snack-boxar (programmets material)? Hör av dig till elin.bergstrom@regionvarmland.se så fixar vi det.

Microsoft Teams-möte
Anslut till: https://teams.microsoft.com/meet/33899841986867?p=NetxTDGucSXgAVquYj

Kopplingar till andra arbeten, strategier, planer och lagar

Arbetet med skolprogram för psykiskt välbefinnande kan kopplas till flera arbeten, strategier, planer och lagar – både nationellt och regionalt.

Skollagen och läroplaner

Skollagen slår fast att utbildningen ska främja elevers allsidiga utveckling, hälsa och välbefinnande. Läroplanerna betonar skolans uppdrag att stärka elevers självkänsla, empati och ansvarstagande. Psykiskt välbefinnande kopplas till värdegrund, socialt lärande, inflytande och delaktighet.

Skollag (2010:800)
Skollagen (rikdagen.se)

Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr 22 (skolverket.se)

Läroplan för gymnasieskolan
Läroplan för gymnasieskolan (skolverket.se)

Det handlar om livet – nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention
Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se)

Barnkonventionen
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter
Lag om barnkonventionen (riksdagen.se)

Värmlandsstrategin
I Värmlands gemensamma regionala utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, är barn och unga ett av fem utvalda perspektiv. I strategin sägs bland annat att barn och unga ska ha framtiden för sig.
Värmlandsstrategin (varmland.se/varmlandsstrategin)

Alla barns och ungas hälsa
Alla barns och ungas hälsa(regionvarmland.se)

Länsgemensam strategisk plan för suicidprevention i Värmland 2022–2030
Länsgemensam strategisk plan för suicidprevention (regionvarmland.se)

Gemensam plan för primärvård
Gemensam plan för primärvård (vårdgivarwebben)

Kontaktinformation

Sidan uppdaterad 20 maj 2026

Hjälpte sidan dig?
Skriv ut
Rityta 1