Hypertoni
Hälften av alla individer över 65 år har hypertoni. Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för sjuklighet och förtida död. Diagnostik och behandling är enkel och kostnadseffektiv. Trots övertygande evidens för nyttan med farmakologisk behandling (upp till åtminstone 85 års ålder) når allt för få patienter målblodtryck. Uppmana gärna patienten att skaffa egen blodtrycksmanschett och ge patienten ett delansvar för att behandlingsmål uppnås.
Målblodtryck är vid okomplicerad hypertoni <140/90 mmHg. Rekommendationen gäller oavsett ålder men individuell hänsyn behöver ibland tas. Hos äldre finns god evidens för sänkning av blodtryck vid hypertoni, men mätning av ortostatisk blodtryck bör alltid göras innan insättning och vid uppföljning, även utan symptom. Vid fynd av ortostatism behandlas det stående blodtrycket, och målblodrycket individualiseras.
Vid diabetes med mikroalbuminuri eller mycket hög hjärt-kärlrisk, till exempel vid tidigare TIA/stroke, hjärtinfarkt, kronisk hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom eller njursjukdom, bör lägre målblodtryck eftersträvas, 130–135/80–85 mmHg.
Ett mottagningsblodtryck på 140/90 mmHg motsvarar ett 24-timmars medelvärde på 125-130/80 mmHg. Ungefärligt dag-medelblodtryck ligger på 130-135/85 mmHg och natt-medelblodtryck på 120/70 mmHg.
Vid svårbehandlad hypertoni, överväg bakomliggande orsaker, till exempel sekundära orsaker och OSAS.
ACE-hämmare/ARB
Särskilt viktigt vid behandling av patienter med diabetes mellitus, med eller utan nefropati.
Enalapril | Enalapril {byta} |
Losartan | Losartan {byta} |
Ramipril | Ramipril {byta} |
Vid nyinsättning av ACE hämmare eller ARB ska elstatus och s-kreatinin
kontrolleras efter 1-2 veckor från insättning samt årligen.
Och/eller
Tiaziddiuretika
Hydroklortiazid | Hydroklortiazid {byta} |
Tiaziddiuretika har lägre effekt vid eGFR < 30 ml/min.
Och/eller
Kalciumflödeshämmare
Amlodipin | Amlodipin {byta} |
Lerkanidipin
| Lerkanidipin (behandlingsalternativ |
Ingen påverkan på eventuell utredning av sekundär hypertoni. Kan vara förstahandsval vid systolisk hypertoni hos äldre utan proteinuri.
Kombinationsbehandling
Kombinationsbehandling ger ofta bättre effekt med lägre doser av två medel än maximerade doser av enstaka läkemedel. Kombinationen ACE-hämmare och ARB rekommenderas inte.
Mineralkortikoidantagonist (MRA)
Förstahandsval
Spironolakton | Spironolakton {byta} |
Andrahandsval
Eplerenon | Eplerenon {byta} |
Spironolakton kan ökas till 50 mg/dygn. Eplerenon är ett alternativ till spironolakton vid hormonella biverkningar och ischemisk hjärtsvikt. Dos upp till 50 mg/dygn.
Vid kombinationsbehandling med ACE-hämmare eller ARB och mineralkortikoidantagonist bör kontroll av s-kalium och s-kreatinin ske inom 14 dagar. Därefter rekommenderas regelbunden kontroll av elstatus och s-kreatinin två gånger per år.
Försiktighet hos sköra multisjuka och vid nedsatt njurfunktion, då ökad risk för hyperkalemi. Tätare kontroller kan behövas.
Betablockerare
Rekommenderas i första hand som tilläggspreparat vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt eller migrän.
Bisoprolol | Bisoprolol {byta} |
Metoprolol | Metoprolol depottablett {byta} |
Alfablockerare
Doxazosin | Doxazosin {byta} |
Används med försiktighet vid risk för ortostatism och fall. Bra alternativ vid LUTS-symtom. Olämpligt vid samtidig användning av alfuzosin.
Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel
På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:
Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)
Information från Läkemedelsverket och FASS: