Till startsidan

Hypertoni

Hälften av alla individer över 65 år har hypertoni. Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för sjuklighet och förtida död. Diagnostik och behandling är enkel och kostnadseffektiv. Trots övertygande evidens för nyttan med farmakologisk behandling (upp till åtminstone 85 års ålder) når allt för få patienter målblodtryck. Uppmana gärna patienten att skaffa egen blodtrycksmanschett och ge patienten ett delansvar för att behandlingsmål uppnås.

Målblodtryck är vid okomplicerad hypertoni <140/90 mmHg. Rekommendationen gäller oavsett ålder men individuell hänsyn behöver ibland tas. Hos äldre finns god evidens för sänkning av blodtryck vid hypertoni, men mätning av ortostatisk blodtryck bör alltid göras innan insättning och vid uppföljning, även utan symptom. Vid fynd av ortostatism behandlas det stående blodtrycket, och målblodrycket individualiseras.

Vid diabetes med mikroalbuminuri eller mycket hög hjärt-kärlrisk, till exempel vid tidigare TIA/stroke, hjärtinfarkt, kronisk hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom eller njursjukdom, bör lägre målblodtryck eftersträvas, 130–135/80–85 mmHg.

Ett mottagningsblodtryck på 140/90 mmHg motsvarar ett 24-timmars medelvärde på 125-130/80 mmHg. Ungefärligt dag-medelblodtryck ligger på 130-135/85 mmHg och natt-medelblodtryck på 120/70 mmHg.

Vid svårbehandlad hypertoni, överväg bakomliggande orsaker, till exempel sekundära orsaker och OSAS.

ACE-hämmare/ARB

Särskilt viktigt vid behandling av patienter med diabetes mellitus, med eller utan nefropati.

Enalapril

Enalapril {byta}

Losartan

Losartan {byta}

Ramipril

Ramipril {byta}

Vid nyinsättning av ACE hämmare eller ARB ska elstatus och s-kreatinin
kontrolleras efter 1-2 veckor från insättning samt årligen.

Och/eller

Tiaziddiuretika

Hydroklortiazid

Hydroklortiazid {byta}

Tiaziddiuretika har lägre effekt vid eGFR < 30 ml/min.

Och/eller

Kalciumflödeshämmare

Amlodipin 

Amlodipin {byta}

Lerkanidipin

 

Lerkanidipin (behandlingsalternativ
vid ödembiverkan) {byta}

Ingen påverkan på eventuell utredning av sekundär hypertoni. Kan vara förstahandsval vid systolisk hypertoni hos äldre utan proteinuri.

Kombinationsbehandling

Kombinationsbehandling ger ofta bättre effekt med lägre doser av två medel än maximerade doser av enstaka läkemedel. Kombinationen ACE-hämmare och ARB rekommenderas inte.

Mineralkortikoidantagonist (MRA)

Förstahandsval

Spironolakton

Spironolakton {byta}

Andrahandsval

Eplerenon

Eplerenon {byta}

Spironolakton kan ökas till 50 mg/dygn. Eplerenon är ett alternativ till spironolakton vid hormonella biverkningar och ischemisk hjärtsvikt. Dos upp till 50 mg/dygn.

Vid kombinationsbehandling med ACE-hämmare eller ARB och mineralkortikoidantagonist bör kontroll av s-kalium och s-kreatinin ske inom 14 dagar. Därefter rekommenderas regelbunden kontroll av elstatus och s-kreatinin två gånger per år.

Försiktighet hos sköra multisjuka och vid nedsatt njurfunktion, då ökad risk för hyperkalemi. Tätare kontroller kan behövas.

Betablockerare

Rekommenderas i första hand som tilläggspreparat vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt eller migrän.

Bisoprolol

Bisoprolol {byta}

Metoprolol

Metoprolol depottablett {byta}

Alfablockerare

Doxazosin

Doxazosin {byta}

Används med försiktighet vid risk för ortostatism och fall. Bra alternativ vid LUTS-symtom. Olämpligt vid samtidig användning av alfuzosin.

Restnoterade läkemedel och utgående läkemedel

På Vårdgivarwebben finns löpande information om ett urval av restnoterade läkemedel och utgående läkemedel:

Restnoteringar, utgående läkemedel och licenser (Vårdgivarwebben)

Information från Läkemedelsverket och FASS:

Läkemedelverkets restsituationer (lakemedelsverket.se)

FASS restnoteringar (fass.se)

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?