Stödjande dokument och hjälpmedel inom det försäkringsmedicinska området

Socialstyrelsens intygsföreskrift reglerar utfärdandet av intyg och utlåtanden inom hälso- och sjukvården. Intygsföreskriften specificerar vilka uppgifter som ska finnas i ett intyg, vem som får utfärda intyget och vad som ska beaktas vid bedömningen. Föreskriften syftar till att säkerställa att intyg är korrekta, tillförlitliga och används på ett ändamålsenligt sätt.

Översiktligt reglerar Socialstyrelsens intygsföreskrift att:

• Intyget utformas korrekt och på ett språk som intygspersonen eller någon annan mottagare av intyget lätt kan förstå.
• Intygsutfärdaren är saklig och opartisk.
• Intygsutfärdaren enbart uttalar sig om sådana förhållanden som hen har tillräcklig kännedom om.
• Det av intyget framgår från vem en uppgift kommer, vad som är intygsutfärdarens bedömning och vad som är uppgifter som ligger till grund för den.

Beakta att ett intyg kan få betydelse i rättsliga sammanhang och att intygsutfärdande läkare är straffrättsligt ansvarig för allt som står i intyget eller utlåtandet.

Socialstyrelsens intygsföreskrift (socialstyrelsen.se)

Regionalt förtydligande av bland annat Socialstyrelsens intygsföreskrift samt klargörande av vilka intyg regionen är skyldig att utfärda.

Utfärdande av intyg i hälso- och sjukvården RIK-18346 (riktlinje i Vida)

Avgiftshandboken – avgifter för intyg

Ineras Intygstjänster består av flera tjänster som tillsammans digitaliserar hanteringen av intyg mellan vård, myndigheter och invånare. I Ineras intygstjänster ingår Webcert, Rehabstöd, Intygsstatistik och 1177 intyg.

Webcert

Webcert nås via journalsystemet Cosmic. I Webcert kan vårdpersonal skapa digitala intyg – exempelvis kan läkare utfärda läkarintyg för sjukpenning.

1177.se

På startsidan på 1177.se (inloggat läge) under rubriken Intyg kan patienten själv hitta sina digitalt utfärdade intyg. Där kan patienten:

• Läsa sina intyg.
• Skicka sina intyg digitalt till Försäkringskassan.
• Spara ned sina intyg som dokument.

Styrande dokument

I Region Värmland finns styrande dokument för hur intygstjänsterna ska användas:

• Användning av Ineras intygstjänster: Webcert, Rehabstöd, Intygsstatistik och 1177 intyg - RUT 20142 (pdf)
• Webcert för läkare, barnmorska och sjuksköterska instruktion - INS 15340 (instruktion i Vida)
• Webcert för vårdadministratörer - INS 09438 (instruktion i Vida)

Du hittar mer information och manualer på Ineras webbplats:
Manualer (inera.net)

• Sekretess inom hälso- och sjukvård och tandvård - RIK 18359 (riktlinje i Vida)
• Handläggning vid begäran om utlämnande av information till Försäkringskassan - INS 24322 (pdf)

Mer om tystnadsplikt och sekretess

• Samtycke till att lämna information till arbetsgivare - INF 20135 (pdf)
• Samtycke till att lämna information till myndigheter och företagshälsovård - INF 20140 (pdf)

Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.

Utred och bedöm systematiskt. Säkerställ kunskapsbaserad diagnostik och differentialdiagnostik inklusive substansbruk och eventuell våldsutsatthet.

Avser de funktioner som är nedsatta på grund av aktuell diagnos eller diagnoser.

Exempel på funktionsnedsättningar i ett försäkringsmedicinskt sammanhang:

• Undersökningsfynd i somatiskt och eller psykiskt status.
• Testresultat eller svar på utredningar eller undersökningar.
• Läkarens värdering och bedömning av den information som framkommer vid undersökning av patienten, inklusive läkarens värdering och bedömning av patientens anamnestiska uppgifter.

Glöm inte bort att så långt som möjligt gradera funktionsnedsättningarna. Använd gärna termer såsom lätt, måttlig, stor eller total.

Avser de svårigheter som patienten har vid genomförande av aktiviteter, som en följd av aktuell diagnos och aktuella funktionsnedsättningar.

Vid bedömning av patientens aktivitetsbegränsningar är det även viktigt att du har en god uppfattning om patientens arbetsuppgifter/aktiviteter och om det finns möjlighet till anpassningar.

Exempel på aktivitetsbegränsningar

• Svårigheter med inlärning, lära in nya arbetsuppgifter och moment eller saker.
• Svårigheter att läsa och förstå en text, lyssna, skriva och räkna.
• Svårigheter att fokusera uppmärksamhet.
• Svårigheter att fatta beslut eller lösa problem.
• Svårigheter att planera, påbörja, genomföra en enkel eller komplex arbetsuppgift.
• Svårigheter att genomföra daglig rutin (följa, planera, genomföra, slutföra moment i vardagen – till exempel vakna, gå upp självständigt, äta regelbundet, handla, borsta tänderna).
• Svårigheter att hantera sin tid (planera, komma i tid etc).
• Svårigheter att hantera stress, tidspress eller psykologiska krav.
• Svårigheter att agera förutsägbart eller hantera sitt beteende.
• Svårigheter att bibehålla eller ändra kroppsställning (exempelvis att sitta, stå, resa sig från sittande etc).
• Svårigheter att förflytta sig.
• Svårigheter med personlig vård.
• Svårigheter med hemliv (såsom att handla, tvätta, städa etc).
• Svårigheter att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer.

Glöm inte bort att så långt som möjligt gradera aktivitetsbegränsningarna. Använd gärna termer såsom lätt, måttlig, stor eller total. Aktivitetsbegränsningarna måste även specificeras genom konkreta och individuella exempel på vad patienten inte kan göra på jobbet eller i vardagen.

Som aktivitetsbegränsningar räknas även terapeutisk arbetsoförmåga eller medicinsk risk – det vill säga sådant som patienten INTE bör eller får göra.

NORFUNK - Självskattning av förmåga till aktivitet

Som ett underlag inför läkarens dialog och bedömning av patientens aktivitetsbegränsningar kan självskattningsformuläret NORFUNK användas. Patienten fyller lämpligen i formuläret före vårdbesöket. För mer information se plusboxen ”NORFUNK – Självskattning av förmåga till aktivitet” nedan.

Region Värmland har en riktlinje för det försäkringsmedicinska arbetet inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Den innehåller övergripande mål och principer för ledning och styrning samt krav på försäkringsmedicinsk kvalitet och patientsäkerhet.

Riktlinjen gäller alla vårdgivare, såväl regionägd som privat driven verksamhet som har avtal med Region Värmland.

Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen - RIK 29125 (riktlinje i Vida)

Kunskapsstödet är baserat på bästa tillgängliga kunskap och syftar till att stödja hälso- och sjukvården att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering genom ett systematiskt arbetssätt.

Nationellt kunskapsstöd - hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)

I Socialstyrelsens kunskapsstöd ingår även praktiska checklistor för de tre olika delprocesserna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Checklistor - kliniskt stöd för läkare och andra professioner i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer ska vara vägledande för bedömning av arbetsförmågan, men bedömningarna måste vara individuella och utgå ifrån den enskilde individens unika tillstånd.

Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för diagnoser (socialstyrelsen.se)

För att underlätta läkarens informationsinhämtning inför bedömning av arbetsförmåga har ett webbformulär tagits fram, som patienten fyller i tillsammans med sin arbetsgivare.

Frågorna i underlaget handlar om patientens sysselsättning/yrke, huvudsakliga arbetsuppgifter, tillgång till företagshälsovård och möjligheter till arbetsanpassningar.

Underlaget är ett sätt att tidigt koppla in patientens arbetsgivare och tydliggöra eventuella möjligheter till arbetsanpassningar.

Frågeformuläret finns tillgängligt i nationell formulärtjänst i Cosmic, samt i Vida för utskrift alternativt som bilaga till kallelse. Vårdverksamheten behöver ha överenskomna rutiner för när och i vilka fall det är lämpligt att skicka frågeformuläret samt vem som skickar.

• Underlag inför bedömning av arbetsförmåga - INF 33383 (pdf)
• Instruktion för formulärhantering i Cosmic - INS 25896 (pdf)

Som ett underlag inför läkarens dialog och bedömning av patientens aktivitetsbegränsningar kan självskattningsformuläret NORFUNK användas. Patienten fyller lämpligen i formuläret före vårdbesöket.

Frågeformuläret finns tillgängligt i nationell formulärtjänst i Cosmic, samt i Vida för utskrift alternativt som bilaga till kallelse. Vårdverksamheten behöver ha överenskomna rutiner för när och i vilka fall det är lämpligt att skicka frågeformuläret samt vem som skickar.

• NORFUNK - Självskattning av förmåga till aktivitet - INF 33402 (pdf)
• Instruktion för formulärhantering i Cosmic - INS 25896 (pdf)
  

Statistik visar att män och kvinnor behandlas olika vid sjukskrivning. Kvinnor blir exempelvis generellt sjukskrivna längre. Män får tidigare remisser till specialistvården och får större stöd av sin arbetsgivare. Män rehabiliteras gentemot sitt arbete, medan risk för att kvinnor rehabiliteras i förhållande till sin sociala situation.

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att våld eller hot om våld påverkar hälsan negativt. Våldsutsatthet kan vara en dold orsak till sjukskrivning

Socialstyrelsens kunskapsstöd syftar till att stödja hälso- och sjukvården att uppnå jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering genom ett systematiskt arbetssätt. Vidare belyser Socialstyrelsens kunskapsstöd våld i nära relationer/våldsutsatthet som en viktig faktor att uppmärksamma i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen:

Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)

Ytterligare stöd i arbetet för en jämlik och trygg sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess:

• Genushanden för en jämställd sjukskrivningsprocess (pdf, regionorebrolan.se)
• Jämställdhet i hälso- och sjukvården
• Våld i nära relation

Regionen ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet enligt 1 § lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Lagen reglerar inte vem som ska utföra insatserna. Behandlade läkare såväl som andra professioner (exempelvis fast vårdkontakt, kontaktsjuksköterska eller kurator) med adekvat kompetens kan utföra koordineringsinsatser. I verksamheten kan det också finnas en person med särskilt uppdrag att arbeta med koordineringsinsatser, oftast kallad rehabiliteringskoordinator.

För mer information om vad som kan ingå i koordineringsinsatserna (personligt stöd, intern samordning och samverkan) och vem som kan utföra insatserna, liksom insatsernas avgränsning se riktlinjerna:

• Koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter - RUT 32894 (pdf)
• Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen - RIK 29125 (riktlinje i Vida)

Om en patient som får koordineringsinsatser kan antas ha behov av arbetslivsinriktad rehabilitering (30 kap. socialförsäkringsbalken) ska regionen informera Försäkringskassan, som har ansvar att klarlägga behov av och samordna rehabiliteringsinsatser från olika aktörer. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det.

Rehabiliteringskoordinatorsfunktion på vårdcentral

I Region Värmland finns en rehabiliteringskoordineringsenhet med ett flertal rehabiliteringskoordinatorer, som kan vara behjälpliga med koordineringsinsatser på privata och regionsdrivna vårdcentraler. Grundförutsättning för att dessa ska kunna kopplas in är att patienten är i arbetsför ålder och sjukskriven på vårdcentralen, att ansvarig läkare har upprättat en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan och att det är aktuellt att planera för återgång/inträde i arbete eller arbetslivsinriktad rehabilitering samt att patienten har lämnat samtycke till kontakt med rehabiliteringskoordinator.

Rehabiliteringskoordinatorerna utför del av de lagstadgade koordineringsinsatserna på vårdcentralerna, men detta utesluter inte på något sätt att även annan vårdpersonal kan utföra dessa insatser.

För mer information om Rehabiliteringskoordineringsenhetens uppdrag se:

Uppdragsbeskrivning för Rehabiliteringskoordineringsenheten - RUT 30810 (rutin i Vida)

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter till rehabiliteringskoordinator finns på respektive vårdcentral. Har du frågor kring rehabiliteringskoordinators arbete på din vårdcentral är du välkommen att kontakta tillförordnad enhetschef Camilla Hallén, camilla.hallen@regionvarmland.se

Bipacksedel sjukskrivning

I bipacksedel sjukskrivning finns samlad och riktad patientinformation om vad det innebär att vara sjukskriven och vad man själv kan göra för att må bättre. Bipacksedeln ska underlätta läkarens information till patienten och återfinns i Vida.

Bipacksedel sjukskrivning - INF 30723 (pdf)

1177.se

På 1177 finns ytterligare patientinformation om sjukskrivning.

Sjukskrivning (1177.se)

Här finns viktig information och material till patientens arbetsgivare.

På samtliga vårdcentraler som ingår i Vårdval vårdcentral i Region Värmland ska medicinska bedömningsteam (MBT) finnas. Ett medicinskt bedömningsteam är en multiprofessionell teamkonferens.

Syftet med teamkonferensen är bland annat att lösa ut frågeställningar i pågående patientärenden när flera professioner är aktuella och optimera patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Medicinska bedömningsteam på vårdcentral - RUT 13720 (pdf)

Förtydligar exempelvis vem som är ansvarig för sjukskrivning om patienten remitteras till annan enhet.

Riktlinje remisshantering inom hälso- och sjukvården - RIK 17497 (riktlinje i Vida)

Ett avstämningsmöte syftar till att klarlägga hur patientens arbetsförmåga kan tas till vara samt behovet av och möjligheter till rehabilitering. I mötet deltar Försäkringskassan och patienten tillsammans med minst en ytterligare part, till exempel den intygsskrivande läkaren, arbetsgivaren, företagshälsovården eller Arbetsförmedlingen.

Hälso- och sjukvårdens medverkan på Försäkringskassans avstämningsmöte - RUT 33412 (pdf)