Till startsidan
Till startsidan
Start / Vård och behandling / Försäkringsmedicin och sjukskrivning / Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Här finns stöd i det kliniska arbetet kring sjukskrivningsprocessen.

Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskapsstöd som är baserat på bästa tillgängliga kunskap och syftar till att stödja hälso- och sjukvården att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering genom ett systematiskt arbetssätt. Kunskapsstödet kompletterar Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) för olika diagnoser.

Kunskapsstödet vänder sig i första hand till dig som möter patienter, men även till chefer.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är indelad i tre delar:

  1. Försäkringsmedicinsk bedömning
  2. Sjukskrivning och rehabilitering
  3. Uppföljning

Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer ska vara vägledande för bedömning av arbetsförmågan, men bedömningarna måste vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd.

Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav. De är därmed tänkta att beskriva en tankekedja möjlig att applicera på den individuella situationen.

Till socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning vid sjukskrivning beror på hur länge en person har varit sjuk. Detta kallas för Rehabiliteringskedjan. Bedömningen görs i flera steg utifrån en tidsaxel.

  • Under de första 90 dagarna har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra sitt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos sin arbetsgivare.
  • Efter 90 dagar har patienten bara rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare.
  • Efter 180 dagar har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden.

Vissa undantag finns, till exempel om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Ett annat undantag är om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Detta innebär att intygen måste styrka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på olika sätt beroende på hur länge patienten varit sjukskriven.

Arbetssökande bedöms mot hela arbetsmarknaden från dag 2.

Försäkringskassans Rehabiliteringskedja (forsakringskassan.se)

DFA-kedjan är ett av flera hjälpmedel vid Försäkringskassans bedömning av rätt till sjukpenning. DFA är en förkortning för Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning. DFA- kedjan behöver hänga ihop vid sjukskrivning:

  • Diagnos – avser vilken sjukdom patienten har.
  • Funktionsnedsättning – avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.
  • Aktivitetsbegränsning – avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning beskrivs med ord enligt ICF- klassifikationssystem samt gradering av omfattningen.

DFA-kedjan och den röda tråden

För att underlätta läkarens informationsinhämtning inför bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning har ett webbformulär tagits fram. Vårdverksamheterna skickar vid behov ut formuläret inför bedömning av patientens arbetsförmåga. Patienten besvarar formuläret via 1177.

Formuläret innehåller frågor om patientens sysselsättning/yrke, huvudsakliga arbetsuppgifter, tillgång till företagshälsovård och förslag till arbetsanpassningar. Formuläret innehåller även en självskattning av patientens förmåga till aktivitet (NORFUNK).

Informationen utgör ett underlag inför läkarens försäkringsmedicinska bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning samt förslag gällande lämplig arbetsanpassning eller företagshälsovård. För mer information om försäkringsmedicinsk bedömning inkl. bedömning av arbetsförmåga se Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)

Frågeformuläret finns tillgängligt i formulärtjänsten Cosmic, samt i Vida för utskrift alternativt som bilaga till kallelse. Vårdverksamheten behöver ha överenskomna rutiner för när och i vilka fall det är lämpligt att skicka frågeformuläret samt vem som skickar.

Frågeformulär: FOR-25897- v.3.0 Underlag inför bedömning av arbetsförmåga (dokument i Vida)
Teknisk instruktion: INS-25896- v.3.0 Underlag inför bedömning av arbetsförmåga, e-formulär (dokument i Vida)

I Region Värmland finns en riktlinje för Utfärdande av intyg i hälso- och sjukvården och tandvården (RIK-18346). http://canea.liv.se/Document/Document?DocumentNumber=18346

Information om avgifter för intyg finns i Avgiftshandboken. https://regionvarmland.se/vardgivarwebben/administration/avgiftshandbok

Ineras Intygstjänster består av flera tjänster som tillsammans digitaliserar hanteringen av intyg mellan vård, myndigheter och invånare.

I Webcert, som du når via journalsystemet Cosmic, kan vårdpersonal skapa digitala intyg för bland annat sjukpenning. Intygen samlas i en databas som tjänsterna Mina intyg, Rehabstöd och Intygsstatistik hämtar information från, så att invånare, vårdpersonal och myndigheter kan ta del av intygen på olika sätt.

I Region Värmland finns styrande dokument för hur intygstjänsterna ska användas:

Du hittar mer information och manualer på Ineras webbplats

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att våld eller hot om våld påverkar hälsan negativt. För att kunna erbjuda god vård behöver hälso- och sjukvården ställa frågor om våld och berätta om våldets konsekvenser för hälsan.

Mer om våld i nära relation

Statistik visar att män och kvinnor behandlas olika vid sjukskrivning, kvinnor blir till exempel generellt längre sjukskrivna. Att utveckla en jämställd sjukskrivningsprocess är ett viktigt uppdrag för sjukvården. Bemötande, bedömning, vård och behandling ska bygga på patientens symtom, bakomliggande orsaker och faktiska behov, inte på föreställningar om kvinnligt och manligt.

Om jämställd sjukskrivning (skr.se)
Om jämlikhet här på Vårdgivarwebben
Genushanden hjälper dig att tänka tvärtom (skr.se)

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats