Fysisk aktivitet och matvanor
Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor främjar god hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt.
Matvanor och fysisk aktivitet är relaterade till hälften av de tio största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död, främst för folkhälsosjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, typ 2‑diabetes och cancer.
Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet bidrar till att förebygga dessa folkhälsosjukdomar, som står för en stor andel av sjukdomsbördan i Sverige.
Ett målområde inom den nationella folkhälsopolitiken är levnadsvanor.
Du finner alla målområden i den folkhälsostrategiska planen under Teori syfte och mål. Det finns en bild från Folkhälsomyndigheten där alla åtta målområden framkommer.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet bidrar till att förbättra människors hälsa samt förebygger och behandlar många sjukdomar. Fysisk inaktivitet finns med bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår.
I Region Värmland arbetar vi med Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR är en evidensbaserad metod som används inom hälso- och sjukvården för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. Metoden används både för att förebygga och behandla sjukdom.
Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Samverkar för ökad rörelse
För att främja ökad rörelse och tillgängliggöra olika former av rörelse hos alla värmlänningar har regionen ett samverkansavtal med RF-SISU Värmland och ett IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) med Fritidsbanken. Region Värmland samverkar även med Länsstyrelsens arbete kopplad till friluftslivet och med Visit Värmland kopplad till lederna.
Matvanor
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för att människor i Sverige ska bli sjuka och dö i förtid. Därför behöver vi arbeta för att främja och förbättra matvanorna hos befolkningen.
Samhället behöver utformas så att det skapar förutsättningar för att alla ska kunna äta bättre. Det är ett långsiktigt arbete som involverar många olika verksamheter – både det offentliga, till exempel skolan och vården, och näringslivet. Nationellt är det Livsmedelverket som har uppdraget att verka för bra matvanor.
Nationellt nätverk för bra matvanor
Livsmedelsverket leder ett Nationellt nätverk för bra matvanor med representanter för regioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Konsumentverket, Skolverket och Socialstyrelsen. Syftet med det nationella nätverket är att inspirera, utbyta kunskaper och erfarenheter.
Nätverket vill sprida kunskapen om att matvanor påverkar både hälsa, miljö och jämlikhet.
Det nationella nätverket arbetar för att:
- Öka förståelsen för bredden i arbetet med bra matvanor.
- Särskilt uppmärksamma hälsoaspekter för matvanorna.
- Identifiera strategier för att på sikt öka genomslaget för arbetet med bra matvanor.
Nationellt nätverk för bra matvanor (livsmedelverket.se)
Regionen deltar i det nationella nätverket för bra matvanor. Kunskap, metoder och information delas och sprids vidare till berörda område så som, kostservice, hälso-och sjukvården, livsmedels arbete inom regionalutveckling och inom folkhälsoområde.
Uppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har tagit fram förslag till nationella mål med indikatorer samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.
Myndigheterna har i slutrapporten bland annat föreslagit att livsmedelskonsumtionen fram till år 2035 ska ha bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.
En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (livsemedelverket.se)
I rapporten lyfts vår matmiljö, det vill säga den sociala och fysiska miljö som vi lever i, påverkar våra attityder och preferenser.
Region Värmlands riktlinje
I Region Värmland gäller riktlinjen Hållbara och hälsosamma matval.
Hållbara och hälsosamma matval (pdf)
Till riktlinjen finns det instruktioner som stöd för alla medarbetare i regionen.
Instruktion för beställning av måltider vid intern och extern representation (instruktion i Vida)
Kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal
Inom hälso-och sjukvården berörs ohälsosamma matvanor av arbetet som bedrivs inom kunskapsstyrningen och programområde levnadsvanor.
Hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet hos unga
Ingår i samtal på barnavårdscentralen
Barns hälsa påverkas bland annat av matvanor och fysisk aktivitet. Att främja hälsosamma matvanor och fysiska aktivitet hos barn är något som barnavårdscentralen, BVC, arbetar med. Samtal om matvanor och fysisk aktivitet ingår i hälsosamtalet på BVC och är ett hälsofrämjande och förebyggande syfte och ett sätt att stödja vårdnadshavare i område.
Arbete på samhällsnivå
Förutom det hälsofrämjande och förebyggande arbete som görs på individ och gruppnivå behövs främjande arbete på samhällsnivå för att skapa förutsättningar för att alla barn och unga ska kunna äta hälsosam och röra på sig.
I den nationella folkhälsopolitiken finns det ett delmål som om att skapa "Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla".
God och jämlik hälsa. En utvecklad folkhälsopolitik, prop. 2017/18:429 (sidan 3) (regeringen.se)
Barn och ungas matmiljöer, utbud och exponering för ohälsosamma livsmedel är något som lyfts som ett viktigt område att arbeta med i slutrapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Slutrapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelverket utfört.
En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (livsmedelverket.se)
Arbetsgrupp för ökad samverkan kring jämlik barnhälsa
Samverkan Jämlik barnhälsa handlar om att tillsammans minska övervikt och obesitas (fetma) hos barn. Samverkan lyfter blicken från individen till samhället och synliggör hur samhället påverkar individens förutsättning och val. Målet vi arbetar mot är ökad jämlikhet i hälsa hos barn.
Stöd för samtal
Här hittar du som vårdgivare information och vägledning för att stödja dina patienter i att förändra sina levnadsvanor.
Hjälpte sidan dig?