Kompetensunionen – EU:s plan för att möta framtidens arbetskraftsbehov
Den 5 mars presenterade EU-kommissionen ”Union of Skills”, eller den så kallade Kompetensunionen. Initiativet är en plan som syftar till att möta de växande utmaningarna på arbetsmarknaden och stärka unionens konkurrenskraft i den digitala och gröna omställningen.
EU står inför flera utmaningar gällande kompetensförsörjning. Man beräknar att 80% av företagen har svårt att hitta rätt kompetens i dagsläget, särskilt i och med dagens skiftande arbetsmarknad. Samtidigt ökar den globala konkurrensen om kompetens, och det blir svårare att rekrytera utanför unionen. Kommissionen beräknar att från år 2040 kommer det behövas omkring en miljon nya arbetare i Europa totalt varje år för att ersätta pensionerad arbetskraft.
Mål och åtgärder
Kompetensunionens mål är att ge EU-medborgare de färdigheter som krävs för att kunna navigera på arbetsmarknaden, främja en mer effektiv arbetskraftsförflyttning samt attrahera global kompetens. För att uppnå detta fokuserar EU på flera områden, som delats in i fyra pelare och två horisontella möjliggörare.
De fyra pelarna
- Utbildning och grundläggande färdigheter. EU vill stärka grundläggande färdigheter i särskilt matte, språk, naturvetenskap och digital kompetens. Genom ”Basic Skills Action Plan” kommer kommissionen arbeta tillsammans med medlemsstater för att skapa ett ramverk för åtgärder, som kommer medfinansieras av EU, för att öka grundläggande färdigheter i tidig skolålder.
- Livslångt lärande och omskolning. Idag deltar mindre än 40% av vuxna i regelbundna utbildningar i sitt arbete. Kommissionen föreslår därför en förstärkning av ”Pact for Skills”. Förstärkningen syftar till att sammankoppla befintliga EU-initiativ som exempelvis ”EU Skills Academies” och ”European Alliance for Apprenticeships” för en bättre samverkan och kunskapsutbyte.
- Rörlighet och erkännande av kompetenser. En av de viktigaste aspekterna av Kompetensunionen är att göra kompetenser portabla inom EU. Kommissionen undersöker möjligheterna att göra en lagstiftning som ska underlätta arbetskraftsrörlighet. Man vill även underlätta att få både utbildning och arbetskompetens erkänd inom unionen.
- Attrahera global kompetens. För att tackla kompetensbristen planerar EU också att öka rekryteringen av kvalificerade arbetare, forskare och studenter från länder utanför unionen. ”EU Talent Pool” är en plattform som är under utveckling och som syftar till att rekrytera kompetens utanför EU, särskilt inom bristyrken.
De två horisontella möjliggörarna
Dessa möjliggörare syftar till att underlätta samarbete och kompetensdelning över gränser, och kommer genomsyra arbetet med de fyra pelarna.
- Dialog och samarbete. EU vill främja dialog mellan arbetstagare, företag, utbildningsinstitutioner och myndigheter. Målet är att skapa en samarbetsinriktad struktur där dessa aktörer gemensamt identifierar kompetensbrister och anpassar utbildning efter arbetsmarknadens behov.
- Data och digitala verktyg. Ett ökat fokus på att använda data för att förutse och analysera framtida kompetensbehov. Det nybildade ”European Skills Intelligence Observatory” kommer bevaka kompetensbehov och ge tidiga varningssignaler om kompetensbrist i kritiska eller strategiska sektorer för EU.
Påverkan på regional nivå
Genomgående för planen är att man har ett fokus på regional och lokal nivå, där kompetensfrågan är särskilt viktig. Hur åtgärderna kommer se ut och vilket stöd som kommer finns att tillgå har ännu inte fastställts, men en del av stödet kommer komma från Eruf (Europeiska regionala utvecklingsfonden). Detta tyder på att förslag på mer specifika regionala åtgärder lär presenteras inom kompetensunionen.
Mer information