Färdplanen beskriver hur dynamisk kollektivtrafik ska utvecklas och integreras som en långsiktig del av kollektivtrafiksystemet i Värmland fram till 2040. Dynamisk trafik utgör ett strategiskt verktyg för att möta resenärernas behov, stärka tillgängligheten i hela länet och bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt transportsystem.
Utvecklingen innebär inte enbart införandet av en ny trafikform, utan också en gradvis omställning av hur kollektivtrafiken planeras, organiseras och används. Dynamisk trafik ska samspela med linjelagd trafik, skoltrafik, servicetrafik och andra mobilitetstjänster för att skapa ett sammanhållet mobilitetssystem.
Färdplanen beskriver nuläge, målbild och principer för utvecklingen samt pekar ut centrala fokusområden och milstolpar. Införandet sker stegvis och baseras på lokala behov, datadriven analys och tillgängliga resurser.
Utvecklingen ställer nya krav på teknik, organisation och arbetssätt, särskilt avseende systemintegration, trafikplanering och samordning mellan trafikslag. Samtidigt skapar utvecklingen nya möjligheter att använda resurser mer effektivt och erbjuda mer flexibla och tillgängliga resor.
Region Värmland och Värmlandstrafik ska ta en aktiv och ledande roll i utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik, både regionalt och i samspel med den nationella och internationella kollektivtrafikbranschen.
Denna färdplan beskriver hur dynamisk kollektivtrafik – det vill säga efterfrågestyrd trafik som anpassas efter resenärernas behov istället för fasta linjesträckningar och tidtabeller – ska utvecklas och integreras som en långsiktig del av kollektivtrafiksystemet i Värmland. Färdplanen tar sin utgångspunkt i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2026–2040 samt Värmlandsstrategin – den regionala utvecklingsstrategin.
Färdplanen är ett levande dokument som ska fungera som ett styr- och vägledningsverktyg för Region Värmland och Värmlandstrafik. Den ska stödja beslut, prioriteringar och samverkan mellan regionala och lokala aktörer i utvecklingen av ett mer flexibelt, tillgängligt och hållbart kollektivtrafiksystem.
Utvecklingen av dynamisk trafik ska ske stegvis och baseras på resenärernas faktiska behov samt tekniska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Utgångspunkten är att kollektivtrafiken ska utformas utifrån invånarnas och resenärernas behov – inte tvärtom.
Utvecklingen av dynamisk trafik innebär samtidigt en successiv omställning av hur kollektivtrafiksystemet planeras, organiseras och används, där flexibilitet och efterfrågestyrning får en större roll.
För invånarna innebär utvecklingen förbättrade möjligheter att resa i vardagen, både i områden där tillgängligheten idag är begränsad och i områden där dynamisk trafik kan vara ett mer ändamålsenligt alternativ till befintlig trafik.
Färdplanen utgör ett strategiskt underlag för inriktning och prioriteringar i den fortsatta utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik i länet och tydliggör den långsiktiga inriktningen för utvecklingen av kollektivtrafiken fram till 2040.
Värmlandstrafik var först i Sverige med att testa dynamisk kollektivtrafik. Pilotprojektet genomfördes i Säffle och blev snabbt en framgång. Redan ett år efter starten övergick trafiken till ordinarie verksamhet. Sedan dess har resandet ökat kraftigt och dynamisk trafik har etablerats i flera områden i Värmland.
Den positiva utvecklingen har också uppmärksammats i branschen och flera andra regioner har därefter testat dynamisk kollektivtrafik. Erfarenheter från andra regioner visar samtidigt att förutsättningarna för att uppnå goda resultat varierar och att införanden inte alltid utvecklas som planerat. Förutsättningarna för dynamisk trafik skiljer sig mellan olika områden, vilket innebär att lösningar behöver anpassas utifrån lokala behov, förutsättningar och resmönster.
De goda resultaten i Värmland, med ökat resande och nöjda kunder, gör det naturligt att ta nästa steg i utvecklingen genom ett mer långsiktigt och samlat grepp om den dynamiska kollektivtrafiken. Det finns därmed ett behov av att tydliggöra inriktning, målbild och principer för den fortsatta utvecklingen. Mot denna bakgrund fick Värmlandstrafik 2025 i uppdrag att ta fram en färdplan för dynamisk kollektivtrafik i länet.
”Färdplaner beskriver vägen från nuet till ett framtida önskeläge genom ett antal tidsförankrade milstolpar eller agerandepunkter. Färdplanering är en strategisk övning som börjar med att förstå nuläget och definiera det önskvärda framtida läget och fortsätter med att överbrygga de två genom att identifiera de viktiga utvecklingsbehoven och planera vad som behöver göras.
Färdplaneringen slutar inte med framtagning av en färdplan, utan att den ska ses som ett levande dokument som behöver ses över och justeras kontinuerligt för att hantera förändringar internt i organisationen och trender som uppstår eller förändras i omvärlden.” - RISE Research Institutes of Sweden
Region Värmland är en regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för planering och utveckling av kollektivtrafiken utifrån både regionala och nationella mål. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste strategiska dokumentet för kollektivtrafikens utveckling. Programmet ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen samt målen i Värmlandsstrategin om ett hållbart och konkurrenskraftigt Värmland.
De transportpolitiska målen innebär att transportsystemet ska vara samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart samt bidra till god tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Värmlandsstrategin lyfter samtidigt fram betydelsen av attraktiva livsmiljöer, stärkt kompetensförsörjning, förbättrade livsvillkor och ökad konkurrenskraft i regionen.
I detta sammanhang ses dynamisk kollektivtrafik som ett viktigt strategiskt verktyg för att:
Utvecklingen påverkas även av den pågående digitaliseringen och teknikutvecklingen inom transportsystemet. I rapporten Färdplan – digitaliserat vägtransportsystem (2024) beskriver Trafikverket hur digitalisering och automatisering successivt förändrar hur transportsystemet planeras, styrs och används.
Enligt Trafikverket väntas fordon inom cirka tio år i allt större utsträckning kunna kommunicera både med varandra och med infrastrukturen. Detta skapar nya möjligheter för effektivare trafikledning och bättre samordning mellan olika trafikslag.
På längre sikt, omkring femton år, bedöms fordon med avancerade autonoma funktioner bli mer allmänt tillgängliga. På ännu längre sikt, upp mot tjugo år, kan autonoma fordon bli en etablerad del av transportsystemet där trafikstyrning i högre grad sker dynamiskt och i realtid.
Dessa utvecklingstendenser är viktiga att beakta i utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik i Värmland. De pekar mot ett transportsystem där flexibilitet, datadrivna lösningar och anpassningsförmåga blir allt viktigare. I ett sådant system har dynamisk kollektivtrafik goda förutsättningar att utvecklas som en integrerad del av mobilitetssystemet.
Dynamisk kollektivtrafik är i nuläget (2026) etablerad som en del av Värmlandstrafiks ordinarie trafikutbud i Säffle, Grums och Sunne. Trafikformen fungerar som ett komplement till den linjelagda kollektivtrafiken och har utvecklats för att bättre möta resenärernas faktiska resbehov, genom flexibla rutter och tider.
Erfarenheterna från införandet i bland annat Säffle visar att dynamisk trafik kan bidra till både ökat resande och hög kundnöjdhet i områden där traditionell linjetrafik har svårt att möta resbehovet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt vid ett mer utspritt eller varierande reseunderlag. Utvecklingen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Införandet i nya områden sker stegvis och bygger på erfarenheter från tidigare etableringar.
Nuläget präglas av:
Samtidigt finns utmaningar kopplade till hur trafiken kan skalas upp på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt, hur olika trafikformer kan samordnas bättre samt hur tekniska system kan integreras för att skapa ett mer sammanhållet mobilitetssystem.
Färdplanen innebär en tydligare och mer samlad riktning för hur dynamisk trafik ska utvecklas och skalas upp i länet. Dynamisk trafik ska ses som ett långsiktigt strategiskt verktyg och en integrerad del av det samlade mobilitetssystemet, med syfte att bidra till målen i trafikförsörjningsprogrammet och Värmlandsstrategin.
Utvecklingen av dynamisk trafik utgår från ett antal grundläggande principer som vägleder hur trafikformen planeras och utvecklas i länet. I takt med att dynamisk trafik införs i fler områden utvecklas tekniska system, arbetssätt och organisation successivt.
En central princip är att dynamisk trafik i första hand ska fungera som ett komplement till den linjelagda kollektivtrafiken. Den är särskilt relevant i områden med glesare bebyggelse eller varierande efterfrågan, där traditionell trafik har begränsad effektivitet.
Val av trafiklösning ska utgå från vilken lösning som ger högst nytta i förhållande till resenärsbehov, tillgänglighet och kostnad. Vid målkonflikter ska avvägningar göras utifrån en samlad bedömning där dessa faktorer vägs samman.
I vissa fall kan dynamisk trafik ersätta eller omforma befintlig trafik när det bedöms ge bättre nytta för resenärer och för kollektivtrafiksystemet som helhet.
Dynamisk kollektivtrafik ska utformas utifrån lokala förutsättningar och behov, med utgångspunkt i hur människor faktiskt reser och vilka funktioner som efterfrågas i vardagen. Trafikens utformning kan därför skilja sig mellan olika kommuner och områden, beroende på exempelvis geografi, befolkningsstruktur, resmönster och efterfrågan.
Detta innebär att dynamisk trafik kan ta olika former, exempelvis i hur bokning sker, trafikeringstider, vilken typ av resbehov som tjänsten utformas för, kundlöfte och hur trafiken samordnas med annan trafik.
Denna flexibilitet är en central del av trafikformens styrka och en förutsättning för att kunna möta olika behov i länet. Exakta utformningar av dynamisk trafik i olika områden hanteras i efterföljande planering, dialog och beslut.
Resenärens perspektiv är vägledande i utvecklingen av dynamisk trafik. Utgångspunkten är att förstå och möta olika resbehov i vardagen, snarare än att anpassa resenären till ett givet system.
Tjänsterna ska vara enkla att använda, pålitliga och upplevas som relevanta i människors vardag. Ett system som är lätt att förstå och använda ökar både tillgängligheten och attraktiviteten i kollektivtrafiken, vilket förutsätter en fortsatt utveckling av digitala tjänster.
Kundnöjdhet är en central utgångspunkt i utvecklingen och följs upp som en viktig indikator på trafikens kvalitet och relevans.
Utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik ska bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem utifrån tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Den ekologiska hållbarheten handlar om att minska klimatpåverkan genom effektivare resursanvändning och minskade utsläpp per personkilometer. Effekterna följs upp och bedöms i relation till andra trafiklösningar, såsom personbil och linjelagd trafik, utifrån lokala förutsättningar och resursutnyttjande.
Den sociala hållbarheten innebär att mobilitetssystemet ska vara tillgängligt och användbart för människor i olika livssituationer och ge rimliga möjligheter att resa oavsett ålder, bostadsort eller individuella förutsättningar. Dynamisk trafik kan spela en viktig roll i att minska transportrelaterade ojämlikheter och stärka tillgången till arbete, service och samhällsfunktioner i hela länet.
Den ekonomiska hållbarheten innebär att kollektivtrafiken ska utvecklas med god kostnadseffektivitet och ett långsiktigt ansvarsfullt resursutnyttjande.
Dynamisk trafik kan bidra till samtliga dessa dimensioner genom att bättre anpassa trafiken efter efterfrågan och därigenom skapa ett mer effektivt, inkluderande och hållbart mobilitetssystem.
Ekonomisk hållbarhet en central del av den samlade hållbarheten förutsättning för utvecklingen.
Utvecklingen ska ske med utgångspunkt i tillgängliga resurser och med fokus på kostnadseffektivitet, samtidigt som behov av omprioriteringar och resurser sannolikt kommer att uppstå under perioden när den dynamiska trafiken skalas upp.
Införande och utbyggnad ska planeras och dimensioneras så att de ger största möjliga nytta för kollektivtrafiksystemet som helhet i förhållande till kostnaderna. En viktig del i detta är att sträva efter ökad samordning mellan trafikslagen och effektivt nyttjande av fordon och andra resurser, vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling av kollektivtrafiken.
Dynamisk trafik ska utvecklas i samspel med övrig kollektivtrafik, skoltrafik, servicetrafik och andra mobilitetstjänster. Utvecklingen sker inte isolerat utan påverkas av hur kollektivtrafiken i stort planeras, upphandlas och organiseras, samt av hur det övriga mobilitetssystemet utvecklas. I vissa situationer kan andra mobilitetslösningar vara mer ändamålsenliga än dynamisk trafik, vilket ska beaktas i planeringen och val av trafiklösning.
Hur den linjelagda trafiken upphandlas och organiseras påverkar direkt möjligheterna att komplettera med dynamiska lösningar. Även upphandling och organisering av skoltrafik och servicetrafik har stor betydelse, där samordning kan bidra till både bättre service och mer effektiv resursanvändning.
Införande och utveckling av dynamisk trafik sker stegvis och i dialog med berörda kommuner, vilket är en förutsättning för lokal förankring och ändamålsenliga lösningar. Utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik i Värmland sker även i nära samspel med den nationella och internationella kollektivtrafikbranschen. Värmland har genom sina erfarenheter och goda resultat en stark position och ska ta en aktiv och ledande roll i utvecklingen av dynamisk trafik.
Region Värmland och Värmlandstrafik ska verka som en samlande aktör för kunskap och erfarenheter inom dynamisk kollektivtrafik. Det innebär att aktivt bidra till att utveckla, strukturera och sprida kunskap, samt att initiera och delta i samarbeten, utvecklingsprojekt och kunskapsutbyten på regional, nationell och internationell nivå.
Genom att kombinera eget lärande med ett aktivt bidrag till branschens utveckling skapas bättre förutsättningar för robusta, skalbara och effektiva lösningar, både i Värmland och i mobilitetssystemet i stort.
Utvecklingen av tekniska lösningar är central för att möjliggöra en mer flexibel och dynamisk trafik. Dessa behöver utformas med fokus på resenärens behov av enkla, tillgängliga och smidiga tjänster, samtidigt som de stödjer mer efterfrågestyrda upplägg. En viktig förutsättning är att olika lösningar samverkar och bildar en helhet som ger en sammanhållen resenärsupplevelse.
Genom ökad samordning skapas möjligheter att använda resurser mer effektivt och kombinera olika trafikformer inom ett gemensamt system. Det bidrar till ett mer effektivt och integrerat mobilitetssystem.
Samtidigt behöver lösningarna stödja både resenärer och operatörer, exempelvis genom att möjliggöra god överblick, smidig planering och anpassning vid förändringar. Tillgång till aktuell och tillförlitlig information är också avgörande för att trafiken ska fungera väl och upplevas som trygg och förutsägbar.
Datadriven utveckling skapar förutsättningar att successivt anpassa trafiken efter resenärernas behov och använda tillgängliga resurser på ett mer effektivt sätt.
På längre sikt finns ett behov av att ytterligare stärka helheten, så att olika delar hänger samman och bidrar till ett flexibelt, effektivt och användarvänligt mobilitetssystem.
Milstolparna beskriver en övergripande utvecklingsriktning och ska inte tolkas som fasta tidpunkter, utan som vägledande steg i utvecklingen.
Utvecklingen av dynamisk trafik kan beskrivas i tre övergripande faser som tillsammans sträcker sig fram till år 2040. Faserna speglar hur trafiken successivt utvecklas från ett komplement till den traditionella kollektivtrafiken till en mer integrerad och central del av mobilitetssystemet.
Faserna visar också hur förutsättningar, arbetssätt och system utvecklas över tid.
2026-2030 |
|
|---|---|
2030-2035 |
|
2035-2040 |
|
Under denna period etableras dynamisk trafik som ett tydligt komplement till den traditionella kollektivtrafiken. Fokus ligger på att skapa de tekniska, organisatoriska och operativa förutsättningarna för att kunna erbjuda tjänsten i större skala.
En viktig milstolpe är att dynamisk trafik integreras i reseplaneraren så att resenärer kan hitta och planera dessa resor på samma sätt som andra kollektivtrafikresor. Parallellt påbörjas arbetet med att införa en mer gemensam prisstruktur för olika mobilitetstjänster samt att integrera planerings-, boknings- och analyssystem.
Samtidigt införs trafiken i fler områden där detta bedöms lämpligt utifrån genomförd analys och prioritering. Möjligheten att snabbt införa dynamisk trafik vid evenemang och större händelser utvecklas också, vilket skapar flexibilitet i systemet. Samtidigt innebär utvecklingen att olika mål och perspektiv behöver vägas mot varandra.
Text
Under denna period blir dynamisk trafik en mer självklar och integrerad del av mobilitetssystemet. Trafiken fortsätter att utvecklas och införs i fler delar av länet, samtidigt som de tekniska systemen knyts samman i högre grad.
En viktig utveckling är införandet av gemensamma lösningar för pris, betalning och bokning för hela mobilitetserbjudandet. Detta gör det enklare för resenärer att kombinera olika typer av resor inom samma system.
Under denna fas uppnås också en mer fullständig integration mellan planerings-,
boknings- och analyssystem, vilket förbättrar möjligheterna att planera trafiken effektivt och anpassa den efter efterfrågan. Samordningen mellan olika typer av resor, såsom skolskjuts, servicetrafik och allmän kollektivtrafik, utvecklas också ytterligare för att använda resurser mer effektivt och skapa ett mer sammanhållet mobilitetssystem. Framtida upphandlingar är avgörande för att till fullo implementera en resurseffektiv dynamisk kollektivtrafik.
Under denna period utvecklas nya tekniska lösningar som ytterligare kan förändra hur trafiken organiseras och används. Bland annat kan autonoma fordon börja testas inom den dynamiska trafiken, vilket skapar nya möjligheter att effektivisera och anpassa trafiken. I takt med att tekniken mognar kan autonoma fordon också börja användas operativt i delar av trafiken.
Samtidigt förändras resvanorna i takt med att mobilitetssystemet blir mer flexibelt och tillgängligt. I de områden där dynamisk trafik används kan den utvecklas till ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ för vardagsresor.
Under denna fas går dynamisk trafik från att främst vara ett komplement till att bli en central del av kollektivtrafiksystemet, där en hög grad av digitalisering och automatisering möjliggör mer flexibel och efterfrågestyrd trafik.
Färdplanen identifierar ett antal centrala fokusområden som är avgörande för utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik i Värmland. Dessa områden beskriver vilka förutsättningar som behöver utvecklas för att dynamisk trafik ska kunna etableras, skalas upp och integreras i kollektivtrafiksystemet. Fokusområdena utgör prioriterade utvecklingsområden för det fortsatta arbetet.
Teknikutvecklingen är en central förutsättning för dynamisk kollektivtrafik. Trafikformen bygger på skalbara digitala system för bokning, planering, trafikledning och uppföljning.
Tekniska lösningar behöver också säkerställa integration med övriga delar av kollektivtrafiksystemet, exempelvis reseplanerare, biljett- och betalsystem samt analysverktyg.
Ett viktigt mål är att resenären ska kunna planera, boka, betala och genomföra sin resa inom ett sammanhållet system oavsett trafikform.
Sammantaget är väl fungerande och tillgängliga tekniska system en avgörande förutsättning för att dynamisk trafik ska kunna utvecklas och integreras i kollektivtrafiksystemet.
Införandet av dynamisk trafik innebär delvis nya förutsättningar för hur kollektivtrafiken planeras. I stället för att enbart utgå från fasta linjer och tidtabeller behöver planeringen i högre grad ta hänsyn till varierande efterfrågemönster, geografiska förutsättningar och samverkan mellan olika trafikformer.
Ett viktigt fokusområde är därför hur dynamisk trafik i vissa fall kan ersätta, integreras med eller komplettera linjelagd trafik, skoltrafik, servicetrafik och andra mobilitetstjänster. Målet är att skapa ett mer sammanhållet mobilitetssystem där olika trafikformer kompletterar varandra och tillsammans bidrar till ett mer flexibelt och tillgängligt kollektivtrafikutbud.
Detta ställer krav på utvecklade arbetssätt, planeringsprocesser och samordning mellan berörda aktörer. Det innebär också att dynamisk trafik i ökad utsträckning behöver hanteras som ett eget trafikslag, motsvarande exempelvis buss- och tågtrafik, med avsatta resurser för planering, utveckling och förvaltning inom organisationen. I takt med att trafikformen skalas upp går den från att vara en pilotbaserad lösning till en integrerad och naturlig del av kollektivtrafiksystemet.
Dynamisk kollektivtrafik ska utformas som en enkel, trygg och attraktiv tjänst. Resenären ska uppleva att trafiken och tjänsterna är tillförlitliga, relevanta och anpassade till olika typer av resbehov. Vilka behov som ska prioriteras behöver identifieras utifrån lokala förutsättningar och syftet med trafiken. En hög användarvänlighet är avgörande för att dynamisk trafik ska kunna bli ett naturligt val för fler resenärer.
Kundnöjdhet ska följas upp kontinuerligt och utgöra ett centralt underlag för utveckling av trafiken.
En viktig del i hur resenären upplever och använder dynamisk trafik är kommunikationen kring den. Det behövs tydlig, tillgänglig och målgruppsanpassad information om hur tjänsten fungerar, vilka möjligheter den erbjuder och hur den samspelar med övrig kollektivtrafik.
En långsiktig kommunikationsstrategi för hur den dynamiska trafiken ska kommuniceras och marknadsföras, både lokalt och som en helhet, behöver tas fram.
Strategin bör även omfatta de kanaler som används för dynamisk trafik, såsom bokningsappar, och tydliggöra hur kommunikationen kan bli mer sammanhållen och likvärdig med övrig kollektivtrafik, till exempel när det gäller störningsinformation och annan kundinformation. En viktig del i detta är nära samverkan mellan regionen och kommunerna, där samordnad kommunikation kan stärka den dynamiska trafikens roll som en integrerad del av lokala samhällsfunktioner och mobilitetslösningar.
Fordon som används i dynamisk trafik behöver vara anpassade för varierande resmönster och olika typer av resbehov. De ska vara tillgängliga för alla resenärer och bidra till en trygg och bekväm resa.
Utvecklingen ska samtidigt bidra till ett mer hållbart transportsystem. På längre sikt kan även nya tekniska lösningar, såsom automatiserade funktioner och autonoma fordon, komma att spela en roll i den dynamiska trafiken.
Utvecklingen av fordonsflottan behöver ske i takt med teknikutveckling och förändrade behov i trafiken.
Dynamisk kollektivtrafik genererar stora mängder data om resmönster, efterfrågan och trafikens funktion. Denna information är en viktig resurs i utvecklingen av ett mer effektivt och anpassat mobilitetssystem.
Genom datadriven analys kan trafiken successivt utvecklas och anpassas efter resenärernas behov och samhällets utveckling. Data kan också användas för uppföljning, planering och strategiska beslut om hur kollektivtrafiken ska utvecklas i olika delar av länet.
Sammantaget bidrar ett datadrivet arbetssätt till bättre beslutsunderlag. Detta förutsätter strukturer för datainsamling, analys och kunskapsdelning inom organisationen och med andra organisationer. Digitalisering och utveckling inom AI skapar samtidigt nya möjligheter att använda data mer proaktivt, exempelvis genom att fordon kan positioneras utifrån historiska resmönster och efterfrågan. Detta kan bidra till kortare väntetider, högre effektivitet och en mer attraktiv tjänst för resenärerna.
Utvecklingen av dynamisk trafik handlar i hög grad om ambitioner och viljeriktning. Samtidigt måste införandet ske realistiskt och i takt med tillgängliga resurser, tekniska möjligheter och organisatorisk kapacitet, där utvecklingstakten påverkas av prioriteringar och ekonomiska förutsättningar.
Färdplanen beskriver därför en långsiktig inriktning för utvecklingen fram till 2040, samtidigt som den behöver justeras över tid i takt med nya erfarenheter och förändrade förutsättningar.
Färdplanen ska följas upp regelbundet och revideras vid behov. Uppföljningen ska ge underlag för prioriteringar, beslut och fortsatt utveckling av den dynamiska trafiken. Uppföljningen ska kopplas till indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet och relevanta mål i Värmlandsstrategin.
Genomförandet av färdplanen konkretiseras i efterföljande planering och handlingsplaner. Dessa omsätter färdplanens inriktning i konkreta åtgärder och aktiviteter. Detta möjliggör en successiv anpassning av åtgärder utifrån nya behov, erfarenheter och förutsättningar.
Färdplanen utgör därmed ett gemensamt strategiskt ramverk för utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik i Värmland och ska ligga till grund för prioriteringar, beslut och genomförande fram till 2040.
