Region Värmland
Årsredovisning 2025

2025 har varit ett år där Region Värmlands medarbetare gjort stor skillnad i värmlänningens vardag.

Inom sjukvården kan vi se att telefontillgängligheten har ökat. Vi är medvetna om att det inte ser ut så på alla vårdcentraler, men över 450 000 samtal har besvarats på våra vårdcentraler efter att det blev möjligt att ringa till sin vårdcentral varje vardag. 5000 patienter har fått hjälp i vårdkön genom den satsning SCV-majoriteten tog beslut om tidigt i början på året. Det handlar om allt från gråstarr till BUP. Siffror från Socialstyrelsen visade också att Värmland var bäst på att korta köer till framfall och höftledsoperation. Det är glädjande nyheter.

Sommaren var en fantastisk tid för alla våra barn och unga. Sommarlovsbiljetten gjorde att tusentals unga kunde upptäcka hela Värmland från norr, till söder. Det var över en halv miljon resor och 27 000 hade tillgång till sommarlovsbiljetten. Beställningscentralen i Munkfors svarar sedan i maj värmlänningarna dygnet runt när de vill boka färdtjänst eller serviceresor.

Efter flera års förberedande arbete och dialog slutfördes arbetet med att “ta hem” besöksnärings-arbetet till Region Värmland. Detta i form av ett nytt, helägt regionalt bolag – Visit Värmland AB. Samverkan inom regionen, med kommunerna och inte minst med berört näringsliv kan nu stärkas ytterligare. Region Värmland gick också in i slutfasen i arbetet med att prioritera och stärka den nationella och regionala infrastrukturen i länet.

För första gången erbjöd Region Värmland, i samverkan med flera kommuner, ungdomar möjlighet till att sommarjobba med bland annat dans, graffiti, teater och film under handledning av professionella konstnärer. Kultursommarjobb innebär att flera unga får möjligheter att få ett första jobb och testa på att jobba inom kulturområdet.

Att så mycket har hänt under året bygger på en god ekonomisk hushållning. Genom att det finns ett överskott så kan vi investera i exempelvis upprustning av våra vårdcentraler och sjukhus. Det är bra.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

2. Sammanfattning

Sammanfattning av bedömning av måluppfyllnad

Tre av regionfullmäktiges effektmål uppnås delvis 2025. Detta är samma bedömning som gjordes föregående år.

Effektmålet Hållbar organisation uppnås 2025, något som innebär en förbättring jämfört med föregående års bedömning. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, och vid stängningen av 2025 har Region Värmland en ekonomi i balans - ett mål som varit prioriterat under året.

Sammanfattning av resultat, ekonomisk ställning

Verksamhetens resultat är bättre än budget. Detta berodde på god kostnadskontroll, ökad finansiering och stabiliserad inflation.

Årets balanskravsresultat återställer samtliga tidigare års underskott.

Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2025.

3. Förvaltningsberättelse

3.1 Översikt över verksamhetens utveckling

Verksamhetens utveckling över de senaste fem åren lämnas i tabellen nedan.

*Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet exklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser definieras som eget kapital dividerat med totala tillgångar.

Soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser definieras som (eget kapital minus ansvarsförbindelse) dividerat med (totala tillgångar plus ansvarsförbindelse).

Självfinansieringsgrad beräknas som kassaflöde från löpande verksamhet inkl. förändring av rörelsekapital dividerat med materiella investeringar.

Rörelsekapital definieras som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

**Pensionsskuld avser avsättning och ansvarsförbindelse.

3.2 Den regionala koncernen

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat i ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Regionfullmäktige

I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 37 kvinnor och 44 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen, hur pengarna används samt utser regionens revisorer.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.

Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.

Regionstyrelse

Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.

Kultur- och bildningsnämnd

Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.

Kollektivtrafiknämnd

Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden tar bland annat fram förslag på regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas av fullmäktige, beslutar om allmän trafikplikt och upphandlar och sluter avtal om allmän kollektivtrafik. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.

Regional utvecklingsnämnd

Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö.

Patientnämnd

Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvården och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare som har avtal med Region Värmland.

Hjälpmedelsnämnd

Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.

Kost- och servicenämnd

Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning med fem förvaltningsområden. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Ägarintressen, stiftelser, förbund och donationsstiftelser

Region Värmland äger bolag, är huvudman i stiftelser, är medlem i kommunalförbund och samordningsförbund samt förvaltar donationsstiftelser. Alla dessa innebär någon form av ekonomiskt åtagande eller intresse.

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

Förteckning över bolag som Region Värmland äger helt eller delvis.

• Bussfastigheter i Kristinehamn AB - helägt
• Gångjärnet i Karlstad AB - helägt
• Vistit Värmland AB - helägt
• ALMI Norra Mellansverige AB (ägarandel 18,7 procent)
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,7 procent)
• Biljettsamverkan i Mellansverige AB (BIMS AB, ägarandel 15.8 procent)
• AB Transito (ägarandel 5 procent)
• Karlstad Airport AB (ägarandel 5 procent)
• Samtrafiken i Sverige AB (ägarandel 2 procent)
• Inera AB (ägarandel 0,16 procent)
• Tågfastigheter AB (ägarandel 0,1 procent)
• Dalslands Kanal AB (ägs till 85,7 procent av stiftelsen för Dalslands Kanals Framtida bestånd)
• Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag
• Vänersamarbetet ekonomisk förening
• Kommuninvest ekonomisk förening (äger Kommuninvest i Sverige AB)
• Offentligägda folkhögskolornas intresseorganisation

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

Förteckning över huvudmannaskap i stiftelser samt medlemskap i kommunalförbund och samordningsförbund.

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Värmlandsoperan, Region Värmland är huvudman tillsammans med Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans med bland annat Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands och Örebros läns skogsskola, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Inova Wermland, Region Värmland är en av flera finansiärer
• Stiftelsen Erlandergården, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Bengt Sonessons Stiftelse, Region Värmland är huvudman
• Kommunalförbund Svenskt Luftambulans (SLA)
• Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg (KSA)
• Samordningsförbund Karlstad (Samspelet; Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner)
• Samordningsförbund Västra Värmland och Norra Dalsland (Arvika, Eda Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner)
• Samordningsförbund Klarälvsdalen (Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner)
• Samordningsförbund Fryksdalen (Sunne,Torsby och Kils kommuner)

Donationsstiftelser

Förteckning över förvaltade donationsstiftelser.

• Elise och Johan August Widerstrands stiftelse
• Stiftelsen Anna Olanders fond
• Stiftelsen Arvika förening mot tuberkulos fond
• Stiftelsen Bäckströmska fonden
• Stiftelsen Elin Nilssons fond
• Stiftelsen Enoch Danielssons fond
• Stiftelsen Fru Ingrid Nisbeths frisängsfond
• Stiftelsen Karin och Erik Gerdéns minnesfond
• Stiftelsen Lagerlöfska fonden
• Stiftelsen Landaskolans minnesfond
• Stiftelsen Norra Värmlands Gåvomedelsfond
• Stiftelsen Olle Luthmans minnesfond
• Stiftelsen Oscar Mellquists donationsfond
• Stiftelsen samfonden för patienter vid Filipstads sjukhus
• Stiftelsen Ture och Wera Hermans fond
• Stiftelsen Valfrid och Astrid Haglunds fond

3.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetsrisk

Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Den förväntade demografiska utvecklingen är att andelen äldre ökar och andelen unga minskar samtidigt som även andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta innebär att färre ska försörja fler och att skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för det önskade utbudet av välfärdstjänster i länet. Det innebär även ett tryck på regionens ekonomi och är något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Region Värmland har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera personer i den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare utifrån Värmland.

Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar. Detta ska balanseras mot behovet av kostnadsmedvetenhet som krävs för att ha en ekonomi i balans i alla verksamheter.

Omvärldsrisk

Region Värmland har under året påverkats av händelser i omvärlden. Inflationen i Sverige och i omvärlden har gått ner till mer normala nivåer men ligger i många länder fortfarande över centralbankernas mål. En lägre inflation har medfört lägre finansiella kostnader för värdesäkring av pensionsskulden än de senaste åren. En lägre inflation har inneburit att Riksbanken har sänkt sin styrränta vilket även påverkat regionens upplåningskostnader positivt.

En trolig risk som följer med om inflationen åter igen tar fart är ökad arbetslöshet. Det skulle i sin tur kunna leda till minskade skatteintäkter, försämrad folkhälsa, ökad ojämställdhet och högre kostnader.

Händelserna i omvärlden har även medfört en ökad risknivå. Krigshot i Europa och osäker utveckling i omvärlden medför ett behov av ökat fokus på beredskaps- och säkerhetsfrågor.

En annan potentiell risk som följer med en osäker omvärld är att utrikeshandeln som Sverige och regionerna är beroende av kan påverkas negativt.

Finansiell risk

Regionens finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.

Regionen har under 2025 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose regionens kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade regionen en beviljad checkkredit om 500 miljoner kronor.

Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Regionens finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Regionens upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 2,0 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

3.4 Händelser av väsentlig betydelse

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Under 2025 har inflationsläget fortsatt att förbättrats vilket innebär att kostnadernas ökningstakt minskat. Inflationen har dock redan satt sina spår på regionens ekonomi med bland annat ett urholkat realt skatteunderlag, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången.

3.5 Styrning och uppföljning av den regionala verksamheten

Region Värmlands uppdrag, vision och värdegrund

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Styrmodell och styrande dokument

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på målstyrning och ramstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllelsen följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Styrande dokument

Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena. Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser som regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.

Planering och uppföljning

Planering

Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger nämndernas ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringsförutsättningar och innehåller en preliminär ekonomisk ramfördelning och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektivet tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.

Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget 2025 behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2024. Efter beslut om Regionplan och budget fastställer nämnderna tidigare beslutade resultatmål samt tar beslut om intern ramfördelning på en övergripande nivå.

Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognos för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnaden.

Bedömning av och prognos för måluppfyllnad baseras på olika, för målet relevanta underlag, till exempel bidrag till måluppfyllnad från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer och indikatorer.

Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.

För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllnad. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.

I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa ekonomisk stabilitet över fler budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en god hälso- och sjukvård och tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling och kultur och bildning. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och att inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning i Region Värmland innebär att:

• Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås
• verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt
• ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

3.6.1. Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet för helåret 2025 kan det ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation uppnås.

Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2025.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och måluppfyllnad, samt respektive nämnds årsredovisning.

3.6.2 Utvärdering av Region Värmlands effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen "Livskvalitet i världsklass" tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål.

Tre av regionfullmäktiges effektmål uppnås delvis 2025. Detta är samma bedömning som gjordes föregående år.

Effektmålet Hållbar organisation uppnås 2025, något som innebär en förbättring jämfört med föregående års bedömning. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, och vid stängningen av 2025 har Region Värmland en ekonomi i balans - ett mål som varit prioriterat under året.

Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Region Värmland bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete som utgår från Agenda 2030 och alla mål bidrar direkt eller indirekt till de globala målen i Agenda 2030 [fotnot 1].

I följande kapitel redovisas:

• bedömning av måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål
  
• utfall och bedömning av tillhörande indikatorer
  
• nämndernas [fotnot 2] bedömning av måluppfyllnad för bidragande resultatmål
• ett urval av aktiviteter som utförts i syfte att nå uppsatta mål [fotnot 3].

Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2025 är målet om en ekonomi i balans det högst prioriterade målet.

Mål - Bedömning av måluppfyllnad (helår) enligt:

Indikatorer - Trendpilen visar utvecklingen över tid (över 3 år). Bedömning av utfall av indikatorer görs i jämförelse med samma period i förra årets utfall (jämfört med föregående år) enligt:

[Fotnot 1] Nämndernas resultatmål taggas med hur de förväntas bidra till de globala målen i Agenda 2030. Denna taggning utgör underlag för hur regionfullmäktiges effektmål bidrar till de globala målen i Agenda 2030.

[Fotnot 2] Regionstyrelsens årsredovisning utgör redovisning för regionledningskontorets egen verksamhet, det vill säga nämndens eget ansvarsområde inom förvaltningen.

[Fotnot 3] För en mer komplett bild hänvisas till nämndernas respektive årsredovisning.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Bedöming av måluppfyllnad för effektmålet Trygga och nöjda invånare

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndens resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Trygga och nöjda invånare uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar.

Resultatmål: Innovation och digitalisering med kvalitet och nytta (regionstyrelsen)

En policy för användning av AI i Region Värmland har antagits och regionen deltar i det nationella projektet Svea som tar fram en gemensam svensk AI-assistent för offentlig sektor. Under året har fokus lagts på åtgärder för att stärka organisationens förmåga till innovation och innovativ kultur, med hälso- och sjukvårdsområdet som den största uppdragsgivaren. Region Värmland har tagit en tydlig plats med flera stora projekt i innovationsprogrammets SustainGovs utlysning.

Resultatmål: God tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Projekt och arrangemang med stöd av Region Värmland har genomförts i alla regionens 16 kommuner som ett led i arbetet att främja god tillgång till kultur i hela länet. Barn och unga är prioriterade och olika insatser för att öka ungas inflytande över det lokala kulturlivet har genomförts. Rådgivning och stöd till arrangörer och lokalhållare har stärkts och samverkan med andra organisationer har etablerats

Resultatmål: Allas möjlighet till eget skapande och deltagande i kulturlivet (kultur- och bildningsnämnden)

Arbete pågår för att stötta och stärka ideella aktörer som till exempel Hembygdsgillet och Länshemslöjdföreningen. Samverkan pågår för att öka tillgången på lokaler för dansare. Ett pilotprojekt där kulturverksamhet tillgängliggörs via ”lån” på bibliotek genomförs. En första kulturdialog med nationella minoriteter har hållits i syfte att utveckla ett långsiktigt forum.

Resultatmål: Barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur (kultur- och bildningsnämnden)

Subventionssystemet Kulturskjuts har implementerats och utvecklats utifrån tidigare pilotprojekt. Alla Värmlands 16 kommuner deltar. Drömsommarjobbet riktades om till att dels stötta kommunerna i att erbjuda kultursommarjobb med handledare av hög kvalitet dels göra riktade talangsatsningar. Resultatet blev att 9 kommuner kunde erbjuda kultursommarjobb för unga i den egna kommunen. Möjlighet till konstnärlig fördjupning och utveckling i unga år i form av masterclasses och workshops inom olika konstområden har genomförts under året.

Resultatmål: Måltidsverksamhet med hög kvalitet (kost - och servicenämnden)

Under året har förpackningar och serviceavtal till förpackningsmaskiner upphandlats. Genomförda utvecklingsinsatser inom måltidskonceptet innefattade informationsspridning och uppdaterade kostrutiner. Kommande kundundersökning har förberetts.

Resultatmål: Stödja patienter (patientnämnden)

Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1 705 klagomål på hälso- och sjukvård och folktandvård i Värmland under 2025, en ökning i förhållande till 2024. Ett flertal patienter kan förbättra sina livsvillkor genom att ha en stödperson utsedd. Planen för telefontillgänglighet har följts och vid de tillfällen avsteg gjorts är orsakerna att samtlig personal förväntas delta i annan aktivitet.

Resultatmål: Tillgänglig och säkrad information (regionstyrelsen)

Arbete med att ta fram informationshanteringsplaner och samlade arkivredovisningar fortsätter. Arbete med att införa systemstöd för GDPR-efterlevnad, systematiskt informationssäkerhetsarbete och informationshanteringsplaner har påbörjats. Inom områdena IT-säkerhet och informationssäkerhet råder resursbrist och rekrytering sker bort från regionen. Upphandling av tjänst för att säkra kompetensen pågår.

Resultatmål: Hållbar beredskap (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Beredskapsövningen Resilient Care 25, med syfte att stärka kunskapen om värdlandsstöd och utveckla förmågan att ta emot och korttidsvårda evakuerade patienter, har genomförts. Försörjningsberedskapen ökas bland annat genom ökad lagerhållning och ett nytt lagerhanteringssystem har implementerats. Beredskapen för medicinsk utrustning utvecklas och inom läkemedelsområdet pågår ett omfattande arbete utifrån nya lagkrav om lagerskyldighet samt inför ett planerat övertagande av läkemedelsförsörjningen i egen regi.

Resultatmål: Genom samverkan skapa stark regional utveckling i hela Värmland (regionala utvecklingsnämnden)

Många insatser har bidragit till ökad samverkan, bland annat att arbete påbörjats med att bättre synkronisera och integrera Strategi för smart specialisering och Värmlandsstrategin 2040, en ökad samverkan med regionerna i Norra Mellansverige inom arbete kring EU-fonder och projektfinansiering och ett utökat samarbete med Region Örebro län inom aktuella områden för säkerhetsstråket, samt strukturbildsarbete med anledning av lokaliseringsutredningen för Nobelbanan och ett gemensamt projekt mellan Region Örebro län och Region Värmland kring strategisk planering.

Resultatmål: Trygg och tillgänglig service (kollektivtrafiknämnden)

Marknadsandelen är stabil och ligger kvar på samma nivå som föregående år. Efter förra årets nedgång är nöjdheten både hos invånare och resenärer överlag bättre, och tillbaka på nivåerna som var före nedgången. Några orsaker till detta är förmodligen en mild vinter med färre inställda turer samt att priserna inte höjdes i samma omfattning som föregående år. Även det avgiftsfria sommarlovskortet som lanserades i år kan ha inverkat positivt på betygen. Trygghetsbetygen påverkar också nöjdheten och även här har resenärernas betyg ökat.

Resultatmål: Tillgänglig vård på lika villkor (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Målet nås inte trots förbättring och positiv trend inom flera delar. Tillgängligheten har förbättrats genom riktade insatser och antalet väntande patienter minskar, även om köer inom vissa områden inte minskar i önskad takt på grund av ökat inflöde. Breddat vårdutbud, andra vårdformer som möter patienten efter dennes behov, arbete med produktions- och kapacitetsstyrning, nya arbetssätt och förstärkt samarbete mellan kliniker är några exempel på pågående utvecklingsarbete.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap

Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland

Kommentar

Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland är att målet uppnås delvis 2025. Det är samma bedömning som gjordes föregående år. Bedömning av måluppfyllnad bygger i första hand på nämndernas bedömning av måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser, samt på tillhörande indikatorer.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndens resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar.

Resultatmål: Stärkt relation till Värmlands kommuner (regionstyrelsen)

Främjas främst av Värmlandsrådet samtidigt som det pågår ett stort antal samarbeten med en eller flera kommuner inom en mängd olika områden, till exempel med Varumärket Värmland och God och nära vård. Under året beviljade ansökningar inom SustainGov-programmet, som är gjorda tillsammans med kommunerna i länet, möjliggör ökat samarbete under kommande år.

Resultatmål: Värmlänningarna ska veta vad Region Värmland är och gör (regionstyrelsen)

Under året har det till exempel genomförts arbete med införlivande av Värmlands officiella besökssida Visit Värmland som helägt bolag, Wermlands operas flytt till nya lokaler, stora uppdrag inom Region Värmlands påverkansfunktion samt revidering av hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan.

Resultatmål: Klinisk forskning och utbildning (hälso- och sjukvårdsnämnden)

I Region Värmland bedrivs ett brett spektrum av forsknings- och utbildningsaktiviteter inom alla vårdnivåer och specialiteter. Arbete pågår för att stärka forskningsstrukturer, skapa goda förutsättningar för handledning och för att stimulera samverkan med akademiska partners. Flera verksamheter visar prov på aktivt forskningsledarskap och fungerande strukturer för både intern och extern kompetensutveckling.

Resultatmål: Skapa förutsättningar för att säkerställa Värmlands kompetensbehov (regionala utvecklingsnämnden)

Många viktiga insatser har gjorts, bland annat stöttas kommunerna i sitt arbete med planering och dimensionering av utbildning på gymnasieskola och Komvux. En utredning och kartläggning av kompetensbehov på kort och lång sikt inom fyra branscher som är av mer svårfångad karaktär har genomförts. Inom ramen för det lagstadgade uppdraget att tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov genomfördes under året insamling från kommuner, bransch- och klusterorganisationer, enskilda arbetsgivare samt internt på Region Värmland. Handlingsplan för regional kompetensförsörjning beslutades i slutet av året.

Resultatmål: Ett obundet konst- och kulturliv som kan bidra till demokrati, yttrandefrihet och regional utveckling (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmland har fördelat sammanlagt nästan 126 miljoner kronor i regionala och statliga verksamhetsbidrag till regionala kulturverksamheter. I arbetet med att stärka kulturaktörer i Värmland har kunskapsseminarier genomförts. Nya Kulturpoolen har lanserats i syfte att öka möjligheterna för fria kulturskapare och kulturverksamheter att nå ut till sina målgrupper på ett samlat ställe som samtidigt visar ett brett kulturutbud i hela länet.

Resultatmål: Folkbildningen ska bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmlands folkhögskolor har under året arbetat med systematiskt kvalitetsarbete så att fler kan fullfölja sina studier och nå sina mål. Fokus ligger på pedagogisk utveckling, digitalisering och anpassningar för deltagare med olika behov. Samtidigt har den specialpedagogiska kompetensen förstärkts. Under året har en yrkeshögskoleutbildning inom byggnadsvård startats.

Resultatmål: God samverkan genom hela måltidsprocessen (kost - och servicenämnden)

Både eftersläpande utbildningsinsats för föregående år och årets planerade utbildning har genomförts.

Resultatmål: Samverkan och utveckling av vården (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Region Värmland har under året påbörjat omställningen till Modern sjukvårdsledning, ett arbetssätt som utgår från patientens behov och den kunskap som finns hos medarbetarna i vården. Fokus ligger på kvalitet, flöden och vårdens processer ur patientens perspektiv. Utvecklingsarbetet är medarbetardrivet med stöd av chefer och bygger på systematisk kapacitetsplanering, tydlig resursfördelning och daglig styrning. Det bidrar till förbättrad arbetsmiljö, ökad produktivitet och en mer sammanhållen och effektiv vård.

Resultatmål: Skapa förutsättningar för ett diversifierat och långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv (regionala utvecklingsnämnden)

Ett mer strukturerat arbete har inletts för en tydligare styrning av projektmedel där relevant omvärldsbevakning är en del. Ett arbete har inletts för att skapa ett mer robust innovationsstödsystem. Norra Mellansverige, där Värmland ingår, har gått från ”moderate innovator” till ”strong innovator” i EU:s senaste innovationsranking.

Resultatmål: Smart resande (kollektivtrafiknämnden)

Under året uppdaterades tätortstrafikens linjenät i Karlstad. Dynamisk trafik startades i Grums och beslut har tagits om att fortsätta utveckla detta koncept. Marknadsandelen ligger kvar på liknande nivå som föregående år. Marknadsandelen är störst i tätort där det är lättare att ta sig fram samt utföra sina ärenden utan tillgång till bil. Det är fler kvinnor än män som reser hållbart.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa

Kommentar

Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa är att målet uppnås delvis 2025. Det är samma bedömning som gjordes föregående år. Bedömning av måluppfyllnad bygger i första hand på nämndernas bedömning av måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser, samt på tillhörande indikatorer.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa delvis uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar.

Resultatmål: Stärkta mänskliga rättigheter (regionstyrelsen)

Fokus på hållbarhetsarbetet i stort under 2025 har legat på att i högre grad bidra till stärkt hållbarhetsperspektiv i styr- och ledningssystem. Handlingsplanen En plan för barnets bästa har beslutats. Två unga regionutvecklare har anställts och en mission för barn och ungas hälsa har lagts till den under året reviderade Värmlandsstrategin 2040. Över 350 medarbetare har utbildats om mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet.

Resultatmål: Folkhälsoarbetet ska ge förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen (kultur- och bildningsnämnden)

Folkhälsoveckan genomförs årligen, i år med temat Hur gör vi rätt saker på rätt sätt. Region Värmland var även medarrangör till den nationella suicidpreventiva konferensen som ägde rum i Karlstad. Rapporten Om Värmlänningarna 2025 kan vara ett stöd i planerings- och prioriteringsarbetet för olika aktörer och verksamheter som arbetar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Workshoppen Nyttan med folkhälsodata har genomförts i flera av länets kommuner.

Resultatmål: Utveckla och kvalitetssäkra utbud och tjänster inom måltidsområdet (kost- och servicenämnden)Bidra till kvalitetsutveckling (patientnämnden)

Målbilden i Beredskapsplan för måltider och livsmedel är att bygga upp och säkra lagerhållning för minst en månad för att ha förmåga att kunna producera och leverera livsmedel och måltidsproduktion enligt ordinarie verksamhet inom Region Värmlands kök. Ny funktionalitet i måltidssystemet ”Nya Matilda” har driftsatts.

Resultatmål: Bidra till kvalitetsutveckling (patientnämnden)

Analys, fördjupad analys, rapportering, information, dialog och kunskapshöjande insatser har genomförts enligt plan. Information om verksamheten till länets samtliga kommuner pågår. Patientnämndsenheten bidrar med påminnelseprocess till hälso- och sjukvårdens och folktandvårdens verksamheter för besvarande av inkomna klagomål och synpunkter till patientnämnden.

Resultatmål: God, säker och nära vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

En Plan för primärvården med gemensam riktning och överenskomna prioriteringar har tagits fram tillsammans med länets kommuner. Arbetet med patientsäkerhet, palliativ vård och psykiatri har förstärkts genom nya planer och politiska uppdrag. Insatser som ökat vårdutbud, egenmonitorering, digitala behandlingsprogram och nya vårdavdelningar stärker både den nära vården och den specialiserade vården. Trots positiva resultat av pågående förbättringsarbete kvarstår utmaningar som hög vårdtyngd, bemanningsproblematik och brist på flexibla vårdplatser.

Resultatmål: Hälsofrämjande och förebyggande vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Fokus ligger på att förebygga ohälsa på individnivå. Motiverande samtal stödjer förändring och digitala verktyg som vårdmöten online och internetbaserad KBT används för att öka tillgängligheten till preventiva insatser. Insatser riktas också särskilt till patientgrupper med kroniska sjukdomar, barn med övervikt eller psykisk ohälsa samt personer med suicidrisk. Vaccinationsverksamheten har i nationell jämförelse mycket hög täckningsgrad.

Resultatmål: Skapa förutsättningar för en väl utbyggd digital infrastruktur och innovativ digitalisering (regionalutvecklingsnämnden)

Även om Region Värmland uppfyllt kriterierna i Handlingsplan för digital infrastruktur behöver rollen utvecklas och förändras för att nå målen som ställts upp för den digitala infrastrukturen. Med nuvarande verktyg har Region Värmland marginell påverkan på den fortsatta utbyggnaden i länet. Utvärdering av Digital Well Arena visar i stort att ett positivt resultat uppnåtts, främst utifrån det regionala utvecklingsperspektivet.

Resultatmål: Förutsättningar för god hälsa hos barn och unga ska stärkas (kultur- och bildningsnämnden)

Kraftsamlingen för barn och ungas hälsa har arbetats in som mission inom ramen för det länsgemensamma arbetet i enlighet med den under året reviderade Värmlandsstrategin 2040. I samband med strategins årliga konferens bjöds länets aktörer in och ett antal workshoppar genomfördes där kommuner, civilsamhälle och andra aktörer ökade kunskap och samverkan och gemensamt definierade missionens mål. För att hitta sätt att göra barn och unga delaktiga i arbetet vidareutvecklades under året samarbetet med Youth Hub.

Resultatmål: Jämställd och jämlik tillgänglighet (kollektivtrafiknämnden)

Upplevd tillgänglighet gällande avgångstider ligger kvar på liknande nivå som föregående år, vilket är enligt förväntan då inga strukturella förändringar av trafikutbudet gjorts. Ständig utveckling av trafikkoncepten dynamisk trafik och mixtrafik förväntas förbättra upplevd tillgänglighet. Under året minskad kundnöjdhet i servicetrafiken förklaras av inledande svårigheter i samband med införande av nytt systemstöd, en utveckling som nu vänts och nöjdheten ligger nu på samma värde som föregående år.

Resultatmål: God hjälpmedelsförsörjning på lika villkor utifrån individens behov (hjälpmedelsnämnden)

Avtal finns inom alla områden som det är tillräckligt stor efterfrågan inom och riktlinjer finns för de hjälpmedel som förskrivs. Det är jämn och hög leveranssäkerhet. Hjälpmedel följer med individen.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation

Kommentar

Bedömningen av måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation är att målet uppnås 2025. Det är förbättring jämfört med den bedömning som gjordes föregående år. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, och vid stängningen av 2025 har Region Värmland en ekonomi i balans - ett mål som varit prioriterat under året.

Bedömning av måluppfyllnad bygger i första hand på nämndernas bedömning av måluppfyllnad för underliggande resultatmål, inklusive redovisning av aktiviteter och insatser, samt på tillhörande indikatorer.

Effektmålet Hållbar organisation redovisas delvis uppdelat i de tre perspektiven ekonomisk [fotnot 4], social och miljömässig hållbarhet.

[Fotnot 4] Ekonomisk hållbarhet redogörs i huvudsak för under egna rubriker i årsredovisningen.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad – ekonomisk hållbarhet

Resultatmål: Ekonomi i balans (regiongemensamt resultatmål för alla nämnder)

För mer information om det ekonomiska utfallet på övergripande nivå se 3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning. För mer information om nämndernas ekonomiska utfall, se 5.2 Nämndanalyser samt respektive nämnds årsredovisning.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad – social hållbarhet och personal

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar samt till Medarbetarstatistik 2025.

Det personalpolitiska programmet består av tre delar: personalpolitisk plan, personalpolicy och arbetsmiljöpolicy. Den personalpolitiska planen innehåller fyra övergripande målområden och långsiktiga strategier för Region Värmland som arbetsgivare.

• Kompetensförsörjning: Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsgivare.
• Arbetsmiljö: Region Värmland ska ha en hållbar arbetsmiljö.
• Arbetsvillkor: Region Värmland ska ha trygga arbetsvillkor i hela organisationen.
• Chef- och ledarskap: Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap.

Under 2025 ska verksamheterna särskilt inrikta sitt arbete på insatser inom målområdena attraktiv arbetsgivare och hållbar arbetsmiljö.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)

Under 2025 har Region Värmland bedrivit aktiviteter för att främja kompetensförsörjningen, med insatser både på regionövergripande nivå och inom enskilda verksamheter baserat på specifika kompetensbehov. Utbildningstjänster har varit en aktivitet för att säkra tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Under året prioriterades specialistutbildningar för sjuksköterskor inom anestesisjukvård, intensivvård, operationsvård och psykiatrisk vård samt distriktsköterska. Regionen har deltagit i mässor och arbetsmarknadsdagar med syfte att öka kännedomen om Region Värmlands olika yrken och Region Värmland som arbetsgivare. Arbetet med att ta fram en ny strategisk kompetensförsörjningsplan har påbörjats under året och syftar till att skapa långsiktighet, samordning och styrning inom området.

Ett pilotprojekt för en intern bemanningsenhet har pågått under året. Syftet med pilotprojektet är att undersöka om en bemanningsenhet kan bidra till ett mer effektivt och utvecklat arbetssätt för hantering av korttidsvikarier samt en kostnadseffektiv bemanning. Bemanningsenheten ska också avlasta verksamheternas administrativa hantering.

Samarbetet med Värmlands kommuner har fortsatt inom ramen för konceptet Vård är bäst. Syftet är att långsiktigt stärka rekryteringsbasen genom att öka ungas intresse för vårdutbildningar. Aktiviteter för att minska beroendet av hyrpersonal har fortgått under året. Region Värmland har även fortsatt sitt arbete med breddad rekrytering som en kompetensförsörjningsaktivitet. Målsättningen är att ta tillvara arbetskraftspotentialen hos personer som står längre ifrån arbetsmarknaden.

Antal omräknade heltider

Med anledning av Region Värmlands mycket allvarliga ekonomiska läge genomfördes en omställning under 2024, vilken innebar en reducering av tjänster. Under 2025 har fokus varit att upprätthålla den genomförda omställningen och att undvika en ökning av antalet omräknade heltider vid jämförelse med december 2024. Berörda nämnder följer utvecklingen inom det egna ansvarsområdet.

I december 2025 fanns det 8 300 tillsvidareanställda omräknade heltider, inom Region Värmland, vilket var en ökning med 45 omräknade heltider vid jämförelse med december 2024. Ökningen av antalet tillsvidareanställda omräknade heltider avser flera personalgrupper men främst undersköterskor och läkare med specialistkompetens.

Antalet visstidsanställda uppgick till 377 omräknade heltider, vilket var en ökning med 69 omräknade heltider vid jämförelse med december 2024. Ökningen av antalet visstidsanställda avser främst sjuksköterskor och undersköterskor.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionala utvecklingsnämnden)

I framtagande av aktiviteter i årets kompetensförsörjningsplan har verksamhetsutvecklingen de senaste åren kopplats ihop med kompetensbehov framåt i dialog med medarbetarna. Olika scenarios för hur verksamheten behöver utvecklas har tagits fram.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kultur- och bildningsnämnden)

Alla avdelningar har kompetensförsörjningsplaner och har arbetat med olika kompetensförsörjningsaktiviteter under året. Nämnden har låg personalomsättning och många sökande till de tjänster som utannonseras.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (patitentnämnden)

På enheten bedrivs ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Enheten arbetar utifrån en aktivitetsplan som uppdateras årligen och följs upp tre gånger per termin.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionstyrelsen)

Ett stadigt högt utfall av medarbetarenkäten visar att förvaltningsområdet är välfungerande. En, i jämförelse med regionen som helhet, relativt stor personalomsättning på vissa nyckelpositioner kan härledas till att det är svårt att konkurrera lönemässigt när det gäller specifika kompetenser/funktioner. Regelbundna korta digitala chefsföreläsningar inom HR-området har införts. Ett system för schemaläggning och bemanning, Tessa, har börjat införas och visar omgående positiva effekter.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Under 2025 har arbetet med att stärka organisationen som attraktiv arbetsgivare fortsatt med fokus på delaktighet, utveckling och långsiktig kompetensförsörjning. Verksamhetsanpassade bemanningsmodeller samt möjligheter till forskning bidrar och intresset för specialistutbildningar är stort med fler sökande än tillgängliga platser. En bemanningsenhet har startats upp i projektform med syfte att undersöka om en sådan enhet kan bidra till ett mer effektivt och utvecklat arbetssätt för hantering av korttidsvikarier. Antalet omräknade heltider för både tillsvidareanställda och visstidsanställda har ökat under året.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kollektivtrafiknämnden)

Införandet av nya avtal inom servicetrafiken innebar stora förändringar bland annat i regelverk, nya entreprenörer och ett nytt bokningssystem. Medarbetare som arbetat närmast förändringen har påverkats av att bokningssystemet inte fungerat fullt ut och detta återspeglas i hållbart medarbetarindex som fått sämre resultat. Organisationen har visat ett starkt engagemang och ett tydligt ansvarstagande i hanteringen av utmaningarna.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)

God arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande aktiviteter

Regionen har fortsatt haft fokus på aktivt arbete med friskfaktorer för att skapa förutsättningar till en hållbar arbetsmiljö där medarbetare mår bra och kan prestera väl. Arbetet framåt handlar om att fortsatta arbeta med friskfaktorer och bibehålla det arbete som görs. För att stärka, strukturera och underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Region Värmland fortsatte implementering av det digitala verktyget för arbetsmiljöarbete. Implementeringen kommer att fortsätta under 2026. Arbetet följs upp i samband med den årliga uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete. Prioriterat fokus under året har varit utbildning för skyddsombud och chefer inom organisatorisk och social arbetsmiljö samt rehabilitering och anpassning.

Trygga arbetsvillkor i hela organisationen

Under året har ett successivt införande av ett nytt schemaläggningssystem påbörjats inom hälso- och sjukvården. Det nya systemet upplevs som enkelt, tidsbesparande och överskådligt för schemaläggning. Schemaläggningssystemet möjliggör att digitalt visualisera och planera den dagliga bemanningen, vilket underlättar verksamheternas arbete med bemanningsplanering. Mot bakgrund av nya centrala löneavtal pågår ett arbete med att se över Region Värmlands löneöversynsprocess. Syftet är att säkerställa en kvalitetssäkrad process samt att effektivisera det samlade genomförandet. En översyn och revidering av ensidiga arbetsgivarbeslut har genomförts i syfte att stärka värdet i centrala kollektivavtal. I samband med översynen har effekten av de ensidiga arbetsgivarbesluten utvärderats.

Samverkan

Samverkansavtalet styr vilka samverkansformer som ska finnas i regionen. Samverkan ska bidra till att verksamheten kontinuerligt utvecklas i organisationen. Samverkansavtalet hanterar både medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor. Utveckling av samverkan inom Region Värmland har fortsatt bland annat genom att information om Samverkansavtalet har integrerats i introduktionsutbildningen för nya chefer.

Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap

Under året har flera aktiviteter genomförts eller påbörjats i syfte att stärka chefernas förutsättningar att utöva ett hållbart ledarskap inom Region Värmland. Bland annat har arbete inletts för att utveckla introduktionen för nya chefer. En vidareutveckling av nuvarande Ledar- och medarbetardeklarationen (LOM) har påbörjats. Arbete har även påbörjats med att ta fram en modell för utveckling av ledningsgrupper. Parallellt pågår en inventering och vidareutveckling av befintliga chefs- och ledarutbildningar, i syfte att säkerställa att utbildningsutbudet är ändamålsenligt, samordnat och i linje med Region Värmlands behov. Under året har digitala seminarier för alla chefer inom Region Värmland införts i syfte att öka chefernas kunskaper inom HR-området.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kultur- och bildningsnämnden)

Alla avdelningar bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. För att minska administrativ belastning och skapa en hållbar arbetsmiljö pågår arbete med digitalisering av administrativa processer. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kollektivtrafiknämnden)

Sjukfrånvaron är låg, men något högre än föregående år och ökningen är delvis kopplad till trafikstarten i servicetrafiken och den höga arbetsbelastning som följde. I takt med att systemen stabiliseras och arbetsbelastningen minskar förväntas sjukfrånvaron sjunka.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (patientnämnden)

Enheten arbetar i enlighet med systematiska arbetsmiljöarbetet, förhållningssättet utgår från Region Värmlands värdegrund och ett hållbart arbetsliv. Skyddsrond har genomförts.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionstyrelsen)

Chefsöversyn på regionnivå har genomförts under året, något som innefattar kartläggning av nuläge kopplat till chefsstrukturen, definitionen av chefens roll, analys av olika områden/chefers förutsättningar samt förslag på åtgärder framåt. Införande av systemstöd för arbetsmiljöarbetet har effektiviserat uppföljningen. De flesta avdelningarna arbetar med friskfaktorerna.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Sjukfrånvarokvoten har minskat under året och målet om minskad sjukfrånvaro bedöms som uppnått. Minskningen gäller främst långtidssjukfrånvaron, även om sjukfrånvaron fortsatt är hög inom vissa verksamheter. Följsamheten till det systematiska arbetsmiljöarbetet är fortsatt hög. Under året har särskilt fokus lagts på friskfaktorer, psykisk hälsa samt medarbetardriven förbättring.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionala utvecklingsnämnden)

Avdelningens enheter har arbetat fram aktuella friskfaktorer som arbetats med inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sjukfrånvaron är låg jämfört med andra verksamheter inom regionen.

Resultatmål: Ökad jämställdhet (regionstyrelsen)

Under året har arbete med att vara en modellregion för jämställdhetsarbetet genom SKR, Sveriges kommuner och regioner påbörjats, något som bland annat bidrar till att regionövergripande sprida arbetet med att uppfylla Strategisk handlingsplan för jämställdhetsintegrering enligt CEMR-deklarationen. Cirka 50 personer inom förvaltningsområdet har genomgått utbildning i jämställdhetsanalys, något som ger utväxling för hela regionen.

Resultatmål: Respektfulla möten (hjälpmedelsnämnden)

Antalet huvudmän som är representerade på nämndmöten har inte förändrats i jämförelse med föregående år. Nämndens ledamöter har arbetat för att etablera kommunikation med berörda parter hos respektive huvudmän i syfte att skapa dialog som bidrar till nämndens utveckling. En workshop har genomförts tillsammans med Nätverket för hjälpmedelsfrågor med fokus på samverkan och förväntningar.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad – internt miljöarbete

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar. För mer information om regionens interna miljöarbete hänvisas till rapporten Uppföljning av Miljöplan 2021–2025.

2025 var det sista året för Miljöplan 2021–2025, och fokus låg därför både på att genomföra kvarvarande åtgärder och på att stärka strukturerna inför ny Miljöplan 2026–2029.

Under året upphandlades ett nytt systemstöd för kemikaliehantering för att säkerställa lagefterlevnad och stärka det långsiktiga arbetet med kemikalier. Arbetet med att främja hållbara resvanor fortsatte genom utmaningen Hållbart resande 2025, där över 50 vanebilister testade gång, cykel eller kollektivtrafik med mycket goda resultat. Inom måltidsområdet genomfördes en testpilot på ortopedavdelningarna i Karlstad, där nya rutiner för beställningar minskade antalet orörda brickor och därmed matsvinnet. Samtidigt inleddes ett breddinförande av metoden Miljörond på vårdcentralerna för ett mer systematiskt miljöarbete. Metoden är tänkt att på sikt implementeras i hela organisationen.

Dessa insatser tillsammans med de som nämnderna lyfter stärker både avslutet av miljöplanens sista år och etableringen av mer systematiska arbetssätt inför nästa planperiod.

Resultatmål: Hållbar resursförbrukning (regionstyrelsen)

Under året har en reviderad Riktlinje för resor antagits som trycker på vikten av att använda andra transportsätt än bil vid tjänsteresor. Genom förtätning i befintliga lokaler har de inhyrda lokalerna för administrativ verksamhet börjat minska. En mer cirkulär och hållbar möbelhantering har initierats, där första steget är att återbruka möbler internt. En ny Miljöplan 2026-2029 har beslutats.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Ett nytt bilbokningssystem, som är en del av övergången till egen regi för tjänsteresor, har implementerats. Det möjliggör större ansvar för resursanvändning, kostnadskontroll och miljöpåverkan. Arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika har fortsatt prioriterats och resultatet har förbättrats och närmar sig målvärdet.

Resultatmål: Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska (regionala utvecklingsnämnden)

Verksamheten kräver ibland flygresor, bland annat till och från Bryssel och flygresorna står för den största klimatpåverkan. Majoriteten av resorna görs dock med bil. Eftersläpning i underlag för beräkningar gör att utfall för helåret redovisas i nästa delårsrapport.

Resultatmål: Minskad miljö- och klimatpåverkan (kollektivtrafiknämnden)

Någon större förändring gällande drivmedel skedde inte under året. Andelen förnybara drivmedel i tågtrafiken minskade dock eftersom andelen kilometer utförda med dieseltåg ökade, något som i sin tur beror på en större neddragning på Värmlandsbanan som drivs av elektrifierade tåg.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hjälpmedelsnämnden)

Allt material som går källsorteras och produkter återanvänds i den omfattning som är möjlig. Digitala möten väljs när det är möjligt och tjänsteresor samordnas i så hög utsträckning som möjligt.

Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (kultur- och bildningsnämnden)

Arbete med att utveckla hållbarhetsperspektivet i bidragsarbetet pågår och webbinarium anordnas där sökande får information och kompetenshöjning. Vid mötesbokning och resor väljs de hållbarare alternativen i första hand. Medvetenheten om hållbara inköp ökar. Antalet vegetariska måltider i folkhögskolornas kök har ökat och rutiner för sophantering och återvinning i egna lokaler följs.

Resultatmål: Miljömässig hållbarhet (kost - och servicenämnden)

Andelar av inköp av närproducerade, ekologiska, av svensk kött- och kycklingråvara samt svenska livsmedel visar marginella skillnader.

Nämndernas resultatmål och bedömning av måluppfyllnad - övrigt hållbarhetsarbete

Nedan återges ett urval av pågående eller genomförda aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidra till måluppfyllnad för nämndernas resultatmål, och därmed medverkar till att effektmålet Hållbar organisation uppnås. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas årsredovisningar.

Resultatmål: Hållbar fastighetsutveckling (regionstyrelsen)

Arbete med att minska vakanta ytor pågår, vakansgraden har minskat väsentligt och därmed ökar nyttjandegraden. Arbete med en Lokalförsörjningsplan för öppenvården i Karlstad pågår, liksom arbete med att förbättra mall för riskanalys av underhållsarbete. Plan för strategisk fastighetsutveckling följs och har rapporterats till regionstyrelsen.

Resultatmål: Planeringsinriktning för civil beredskap (regionstyrelsen)

Under året har en chefskonferens för hela regionen med tema säkerhet och beredskap genomförts och regionstyrelsen har genomfört en utbildning i otillbörlig informationspåverkan. Förändringar av den regionala krisledningen pågår och liksom arbete för att säkerställa säkra och uthålliga ordinarie och alternativa ledningsplatser. En workshop om Handlingsplan för försörjningsberedskap har genomförts.

3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetens resultat är bättre än budget. Detta berodde på god kostnadskontroll, ökad finansiering och stabiliserad inflation.

Årets balanskravsresultat återställer samtliga tidigare års underskott.

3.6.3.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 763,4 miljoner kronor, vilket var 333,4 miljoner kronor bättre än budget. Detta berodde främst på höga prestationsbaserade statsbidrag samt högre generella bidrag och utjämningsbidrag.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med 240,9 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna.

3.6.3.2 Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 11 810,5 miljoner kronor, vilket var 171,5 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 12 002,0 miljoner kronor.

3.6.3.2.1 Verksamhetens intäkter

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel avgifter. Riktade statsbidrag och andra anslag kan erhållas för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår.

Verksamhetens intäkter uppgick till 2 497,3 miljoner kronor, vilket var 109,7 miljoner kronor högre (4,6 procent) än föregående år, detta berodde främst på ökade riktade statsbidrag till hälso- och sjukvård.

Verksamhetens intäkter var 180,4 miljoner kronor högre än budget. Detta berodde främst på högre prestationsbaserade statsbidrag till hälso- och sjukvård.

3.6.3.2.2 Verksamhetens kostnader

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, köp av tjänster, läkemedel och material och varor.

Verksamhetens kostnader uppgick till 13 887,1 miljoner kronor, vilket var 69,3 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än föregående år.

Periodens budgeterade verksamhetens kostnader var 13 925,1 miljoner kronor.

Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika kostnadsslagen.

3.6.3.2.2.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 6 947,1 miljoner kronor, vilket var 193,6 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 4 492,3 miljoner kronor, vilket var 196,8 miljoner kronor (4,6 procent) högre än föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 825,4 miljoner kronor, vilket var 325,2 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än motsvarande period föregående år. De lägre kostnaderna beror på stabiliserad inflation, vilket påverkar pensionskostnaderna.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 1 545,9 miljoner kronor, vilket var 82,8 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än motsvarande period föregående år. De lägre kostnaderna för sociala avgifter beror främst på sänkning av personalomkostnadspålägget (PO-pålägget).

Personalkostnaderna var 87,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på lägre bemanning inom hälso- och sjukvård, bland annat på grund av senarelagd utökning av antalet vårdplatser.

3.6.3.2.2.2 Köp av verksamhet

Kostnader för köp av verksamhet uppgick till 2 493,9 miljoner kronor, vilket var 75,6 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än föregående år. Minskningen berodde främst på köpt vård och kollektivtrafikens entreprenadavtal.

Kostnaden för köp av verksamhet var 41,2 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen berodde huvudsakligen på att kostnaderna för trafikavtalen blev lägre än budgeterat. Detta berodde på ett lägre kostnadsindex, vilket i sin tur var kopplat till den stabiliserade inflationen samt återbetalning gällande skattelättnader för biogas inom kollektivtrafiken.

3.6.3.2.2.3 Verksamhetsanknutna tjänster

Kostnaden för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 514,2 miljoner kronor, vilket var 4,5 miljoner kronor (0,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 214 miljoner kronor, vilket var 12,4 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för inhyrd personal avsåg främst inhyrda läkare (205,9 miljoner kronor) och inhyrda lärare (4,3 miljoner kronor).

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 47,6 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård.

3.6.3.2.2.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 1 452,5 miljoner kronor, vilket var 33,0 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år, det är framför allt kostnaderna för receptläkemedel som ökat.

Kostnaderna för läkemedel ökar då det sker en konstant utveckling inom området och allt fler sjukdomstillstånd kan behandlas med läkemedel.

Kostnaderna för läkemedel var 75,9 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen berodde främst på höjt högkostnadsskydd för läkemedel samt högre läkemedelsrabatter.

3.6.3.2.2.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 738,7 miljoner kronor, vilket var 68,4 miljoner kronor (10,2 procent) högre än föregående år. Avvikelserna berodde främst på generellt ökade kostnader.

Kostnaderna för material och varor var 76,3 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna berodde främst på prisökningar för material och varor inom hälso- och sjukvården.

3.6.3.2.2.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 271,3 miljoner kronor, vilket var 3,6 miljoner kronor (1,3 procent) högre än föregående år.

Kostnaderna för lämnade bidrag var 4,5 miljoner kronor högre än budget.

3.6.3.2.2.7 Övriga verksamhetskostnader

Kostnaderna uppgick till 1 469,4 miljoner kronor, vilket var 90,4 miljoner kronor (6,6 procent) högre än föregående år. Ökningen består främst på ökade fastighetsrelaterade kostnader inklusive projekt Nya CSK och IT-tjänster/licenser.

Övriga verksamhetskostnader var 38,1 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på tidigarelagt arbete kring byggnationen av projekt Nya CSK och satsning på fastighetsunderhåll.

3.6.3.2.3 Avskrivningar

Avskrivningar används inom redovisning för att fördela kostnaden för en tillgång under tillgångens nyttjandeperiod.

Kostnaderna uppgick till 420,6 miljoner kronor vilket var 7,5 miljoner kronor (1,8 procent) högre än föregående år.

Kostnaden var 26,8 miljoner kronor högre än budget.

3.6.3.2.4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 6,2 procent högre än föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 8 638,4 miljoner kronor, vilket var 712,4 miljoner kronor (9,0 procent) högre än föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av att den regionala skattesatsen höjdes 2025 med 60 öre till 12,28 öre per skattekrona.

Skatteintäkterna var 59,6 miljoner kronor lägre än budget, vilket beror på en långsammare tillväxt av skatteunderlaget än väntat.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 3 935,5 miljoner kronor, vilket var 26,7 miljoner kronor (0,7 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på högre intäkter i det kommunala utjämningssystemet samt högre generella statsbidrag.

Generella statsbidrag och utjämning var 201,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde främst på ökade generella bidrag för att minska effekten av den höga inflationsnivå som varit under de senaste åren. Även den nationella omfördelningen av det kommunala utjämningssystemet medförde ett ökat bidrag för Region Värmland.

3.6.3.2.5 Finansiella intäkter och kostnader

I finansiella intäkter och kostnader ingår realiserad avkastning från pensionsmedelsförvaltningen samt orealiserade vinster och förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde påverkar resultatet för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Regionen redovisar ett positivt finansnetto på 84,7 miljoner kronor, vilket var 150,2 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 358,7 miljoner kronor bättre än budget.

För att hantera regionens pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Finansiella intäkter uppgick till 362,4 miljoner kronor vilket var 393,1 miljoner kronor lägre än föregående år. De finansiella intäkterna var 358,4 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 277,7 miljoner kronor vilket var 242,9 miljoner kronor lägre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på lägre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 0,3 miljoner kronor lägre än budget.

3.6.3.2.6 Pensionsmedelsförvaltning

Regionfullmäktige har fastställt att 278,0 miljoner kronor ska tillföras pensionsfonden för 2025.

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 5 432,7 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 7 979,2 miljoner kronor. Bokfört värde var 7 979,2 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 61 procent aktier och 39 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2025 har varit 4,3 procent.

3.6.3.2.7. Låneskuld, likvida medel och kassaflöde

Regionfullmäktige har fastställt Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2025.

Regionen hade en lånevolym vid årets slut på 520 miljoner kronor. Upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,2 procent och regionen har räntebindningsavtal om totalt 400 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning vid en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Regionens utgående likvida medel uppgick till 338,9 miljoner kronor.

3.7 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 606,3 miljoner kronor.

Region Värmland har ingående underskott från år 2023 och 2024 som sammantaget uppgår till 412,0 miljoner kronor. Årets balanskravsresultat återställer samtliga tidigare års underskott.

Till följd av återställning av tidigare års underskott samt en negativ soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser finns inget utrymme för att avsätta medel till resultatreserv.

3.8. Väsentliga personalförhållanden

Väsentliga personalförhållanden redovisas i huvudsak under effektmålet Hållbar organisation i avsnittet Utvärdering av Region Värmlands effektmål.

Tabellen redovisar den totala sjukfrånvaron [fotnot 5] under räkenskapsåret som andel av medarbetarnas ordinarie arbetstid. Den visar även hur stor del av sjukfrånvaron som avser sammanhängande frånvaro om 60 dagar eller mer. Utöver detta presenteras sjukfrånvaron uppdelad på kvinnor och män samt fördelad på tre åldersgrupper: 29 år eller yngre, 30–49 år och 50 år eller äldre.

[Fotnot 5] På grund av införande av nytt schemasystem inom några verksamheter så saknas data, det innebär att redovisade siffror för sjukfrånvaro 2025 kan komma att justeras.

3.9. Förväntad utveckling

Utgångspunkten för den kommande treårsperioden är att Region Värmlands ekonomi väntas vara i balans, samtidigt som både regionala och nationella prognoser visar att den ekonomiska situationen utmanas under perioden. Nationellt beror det på förändrade behov inom vård- och omsorgssektorn, utmaningar gällande kompetensförsörjning, samt osäkerheter i omvärlden som väntas innebära ett utvecklingsgap mellan kostnader och intäkter. Inom treårsperioden väntas kraftig variation av vissa fasta kostnader, inte minst på grund av eftersläpningseffekter efter åren med hög inflation.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov. Projektet är uppdelat på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år. I takt med projektets framskridande uppstår både tillfälliga och stadigvarande ökade kostnader för de nya lokalerna, vilket i hög grad påverkar den regionala prognosen.

Tabellen nedan visar den beslutade resultatbudgeten för kommande treårsperiod och är hämtad från Regionplan och budget 2026 med flerårsplan 2027–2028, som beslutades av regionfullmäktige den 11 juni 2025. Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas och vilket resultat som budgeteras årligen. För att nå det budgeterade resultatet krävs fortsatt god kostnadskontroll och återhållsamhet, och att effekterna efter omställning och besparingsåtgärder är bestående.

4. Finansiella rapporter

4.1 Resultaträkning

4.2 Balansräkning

4.3. Kassaflödesanalys

4.4 Noter

5. Drift- och investeringsredovisning

5.1 Driftredovisning

Driftredovisningen ska innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med föregående års utfall.

Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

Nedan redovisas driftsredovisning per nämnd.

5.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.

5.2 Nämndanalyser

Nämndanalyserna innehåller nämndernas kortfattade redogörelse avseende utfall mot tilldelad nettokostnadsram (överskott/underskott). För djupare analys hänvisas till nämndernas egna årsredovisningar.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott om 8,8 miljoner kronor för ordinarie verksamhet. Överskottet berodde främst på tillfälliga vakanser och förskjutna satsningar.

I regionstyrelsen ingår, utöver ordinarie verksamhet, även projektet Nya CSK. Inräknat Nya CSK visade nämnden ett underskott om 43,0 miljoner kronor.

Underskottet för Nya CSK beror på att bygget av mottagningshuset gick bättre än plan, vilket medförde att vissa kostnader uppstod tidigare än planerat. För projektet som helhet innebär det ingen fördyring utan en förskjutning av kostnader mellan åren.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 188,1 miljoner kronor. Överskottet berodde på högre intäkter för både riktade- och prestationsbaserade statsbidrag, lägre läkemedelskostnader samt lägre bemanningskostnader bland annat på grund av senarelagd utökning av antalet vårdplatser.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 9,4 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre verksamhetskostnader än budgeterat, framförallt lägre personal- och konsultkostnader. De lägre personalkostnaderna beror bland annat på extern finansiering av vissa tjänster som möjliggjordes under året. Överskottet inom konsultkostnader kan kopplas till uppskjutna upphandlingar och förändrade behov för verksamheten.

Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (bemyndiganderam 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 3,8 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader än budget, kopplat till vakanta tjänster och senarelagda rekryteringar, samt av högre intäkter än budget till följd av höjt statsbidrag, ökad täckningsgrad i delar av statsbidraget samt ökad försäljning (konferenser/uppdragsutbildning) och projektverksamhet.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett överskott på 30,7 miljoner kronor trots lägre intäkter än budgeterat. Intäktsminskningen berodde främst på minskade biljettintäkter och lägre hyresintäkter kopplade till kommersiell tågtrafik. Samtidigt bidrog gratis sommarlovskort för unga till ett ökat resande, vilket är positivt ur ett långsiktigt resande- och tillgänglighetsperspektiv. Kostnaderna var lägre än budgeterat, främst till följd av lägre trafikkostnader som återinförd skattereduktion för biogas, lägre indexutveckling orsakade av sjunkande bränslepriser samt minskade trafikkostnader för sjukresor till följd av nya trafikavtal.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden [fotnot 6] visade ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Överskottet beror på ramtillskott tidigare år då medel avsatts för bland annat Välfärdsutredningen men som avser satsning god, jämlik och jämställd hälsa. Under året har inga kostnader uppstått för detta och budgetposten ingår inte i den verksamhet som delas med kommunerna.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Överskottet förklaras dels av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader, dels av lägre personalkostnader.

Kost- och servicenämnd

Nämnden [fotnot 7] visade ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Överskottet berodde på lägre personal- och livsmedelskostnader än budgeterat.

[Fotnot 6] Hjälpmedelsnämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet och en årlig avstämning görs så att verksamhetens totala kostnader delas enligt avtal. Bedömningen av måluppfyllnad avser endast Region Värmlands del, inklusive kostnader för politikerna i nämnden, men exklusive kostnaderna för lokaler, service och administration, som ligger under regionstyrelsen.

[Fotnot 7] Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

5.3 Investeringsredovisning

Inom Region Värmland delas investeringsutrymmet in i olika delar. Projekt Nya CSK, ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad, är en nyinvestering som särredovisas på grund av sin storlek. Nedan redovisas periodens utgifter samt prognos för årets investeringar.

Regionfullmäktige beslutade för 2025 om ett utrymme för investeringar på 1 110,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 30,0 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar. 180,0 miljoner kronor avsåg återinvesteringar,15,0 miljoner kronor var avsatta för nya investeringsbeslut under 2025 och 860 miljoner kronor avsåg Nya CSK.

Under året har Region Värmland investerat för 920,2 miljoner kronor, under 2024 var investeringarna 685,7 miljoner kronor.

Som pågående investeringar redovisas de investeringar som har ett ekonomiskt utfall men ännu inte har avslutats. I nedanstående tabell redovisas endast investeringar beslutade av regionfullmäktige.

I nedanstående diagram redovisas regionens totala investeringar exklusive finansiell leasing per år.

6. Budgetväxlingar

Omfördelning av budgetramar mellan nämnder ska alltid beslutas av alla berörda nämnder samt av regionstyrelsen.

**Region Värmlands nämnder

HSN - Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)

RS - Regionstyrselsen (RS)

KTN - Kollektivtrafiknämnden (KTN)

KBN - Kultur- och bildningsnämnden (KBN)

RUN - Regionalautbildningsnämnden (RUN)

HBN - Hjälpmedelnämnden (HBN)

KSN - Kost- och servicenämnden (KSN)

PTN - Patientnämnd (PTN)

Revison

*Diarienummer RS/250702

7. Ordlista

Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna.

Balansräkning
Sammanställning över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, till exempel på bokslutsdagen.

Bemanningskostnad
Kostnader för personal plus kostnader för inhyrd personal.

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget och driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar eller skulder enligt balansräkningen.

Effektmål
Regionfullmäktiges långsiktiga och övergripande mål. Antas varje mandatperiod och fastställs varje år.

Ekonomi i balans
Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov.

Extraordinära kostnader eller intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet, inträffar inte ofta eller regelbundet och uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Indikator
Mätbart värde vars utfall är ett av flera underlag som används för att beskriva tillstånd, följa utveckling och prognosticera eller bedöma måluppfyllnad för mål. Kan vara kvalitativ eller kvantitativ.

Intern kontroll
Utgår från genomförda riskanalyser och är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Intäkt
Periodiserad inkomst. Värdet av periodens utförda prestationer.

Investeringsbudget cch redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Kostnad
Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsram, budgetram eller ram
Tilldelat ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet inom.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Nyinvesteringar
Investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på verksamhetens inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

Resultat
Intäkter minus kostnader. Resultatet blir ett överskott (+) eller ett underskott (-).

Resultatmål
Nämndernas mål som ska bidra till att regionfullmäktiges effektmål nås. Kan vara ett- eller fleråriga. Beslutas i nämndens Svar på planeringsdirektiv och fastställs efter beslut om Regionplan och budget. Vissa resultatmål inom effektmålet Hållbar organisation är regiongemensamma.

Resultaträkning
Sammanställning av periodens intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens resultat.

Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

8. Bilageförteckning

• Region Värmlands årsredovisning 2025
• Bilaga 1: Regionstyrelsens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisningt (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 4: Kultur- och bildningsnämndens årsredovisningt (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 5: Regionala utvecklingsnämndens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 6: Patientnämndens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga7: Hjälpmedelsnämndens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 8: Kost- och servicenämndens årsredovisning (pdf i regionfullmäktiges handlingar)

Om årsredovisningen

Läs om årsredovisning.