Den negativa utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa - en samhällsutmaning
Den komplexa samhällsutmaning som vi genom missionen vill adressera och påverka är den negativa utvecklingen av den psykiska hälsan bland Värmlands barn och unga. Den här beskrivningen ska bidra till att förstå samhällsutmaningen.
Hur vi mår påverkas av det vi gör, hur vi lever och vad vi är med om. Det är naturligt att uppleva många olika och kanske svåra känslor, det är en del av livets upp- och nedgångar. Men det kan också komma perioder i livet då livet ofta känns tungt under en längre tid. Då handlar det kanske inte längre bara om livets upp- och nedgångar, utan i stället om att en har drabbats av psykisk ohälsa.
Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats över tid, både nationellt och i Värmland. Vi vet också att det finns påverkbara skillnader i hälsa mellan olika grupper av barn och unga. De flesta barn och unga i Värmland mår bra, men den negativa trenden måste brytas. Att var fjärde ung inte ser ljust på sin framtid är oroande och kräver gemensamma insatser. Likaså är mängden ungdomar som har behov av specialiserad psykiatrisk vård alltför stor – det säger något om vårt samhälle och vår samtid.
Orsakerna är flera: verklig försämring av måendet, ökad kunskap om psykisk ohälsa samt minskat stigma, vilket leder till att fler söker hjälp.
Sammanfattning av problembild
- För många barn och unga upplever att de inte är nöjda med sin psykiska hälsa
- För många känner sig otillräckliga och stressade över att leva upp till kraven som finns idag
- Det är för få unga som ser ljust på framtiden för sin egen del
- Söktrycket på hälso- och sjukvården för psykiska besvär har ökat
- Läkemedelsanvändningen bland barn och unga har ökat
- Andel elever som är behöriga till yrkesprogram har sjunkit
- Hälsoklyftorna i den vuxna befolkningen ökar, vilket medför att barns och ungas uppväxtvillkor påverkas och skapar ojämlika förutsättningar i nästa led.
Läget i Sverige
Det är ingen nyhet att barn och unga upplever sig må allt sämre. Rapporteringar om stress, oro för framtiden, ångest och till och med depression har blivit allt vanligare. Att den psykiska ohälsan har ökat behöver vi förstå kan bero på flera saker samtidigt.
Nationell hälsodata
De flesta barn och unga, både i Sverige och i Värmland mår bra. Men det är ändå för många som inte gör det, och den andelen har ökat över tid. Fler unga upplever återkommande psykosomatiska besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress. Tjejer mår sämre än killar, och äldre ungdomar har fler besvär än yngre. Skolstress och mobbning har ökat, medan trivseln i skolan minskat. Elevsammanhållningen tycks ha försämrats och fler anger att de mobbas i skolan. Att uppleva ett högt eller mycket högt välbefinnandet är vanligare bland killar jämfört med tjejer och i de lägre årskurserna jämfört med de högre.
På 30 år har andelen unga som upplever återkommande psykosomatiska besvär dubblerats. Några exempel är ont i magen, huvudvärk, sömnsvårigheter, irritation och yrsel. Andelen som har minst två besvär mer än en gång i veckan har gradvis ökat och är nu bland 13- och 15-åringar den högsta på 30 år.
I studier syns att ungefär hälften av de tillfrågade 16- till 29-åringarna är nöjda med sin psykiska hälsa. Det är vanligare bland tjejer att bedöma sin psykiska hälsa som dålig och att ofta uppleva besvär så som stress och trötthet. Att uppleva höga krav och förväntningar när det gäller skola, framtid, social status och utseende är vanligt och något som uttrycks från flera undersökningar. En känsla av att känna sig otillräcklig förekommer ofta hos dagens unga, redan så tidigt som i 13-års ålder.
I Sverige är majoriteten barn och unga - både flickor och pojkar - nöjda med livet som helhet och ser positivt på sin framtid. Men utvecklingen har under de senaste åren varit svagt negativ, den stora andel som är nöjda och ser positivt på sin framtid har minskat.
Trots detta är majoriteten av Sveriges unga nöjda med livet, men andelen som ser positivt på framtiden har minskat.
Läget i Värmland
Den psykiska ohälsan bland unga i Värmland följer den nationella utvecklingen, där särskilt tjejer rapporterar högre nivåer av bland annat nedstämdhet, stress och läkemedelsanvändning. Trycket på både Första Linjen och barn- och ungdomspsykiatrin är stort.
Regional hälsodata
Tjejer rapporterar i högre grad än killar nedstämdhet och stress. Av tjejerna är det 30 procent som känner sig nedstämda flera gånger i veckan och 66 procent som svarar att de känner sig stressade flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag. Bland 15-åringar tar nästan dubbelt så många tjejer (46 procent) som killar (24 procent) läkemedel mot huvudvärk. Ca 5 procent av 15-åringarna, både tjejer och killar, uppger att de tagit medicin mot sömnsvårigheter mer än en gång i månaden.
Psykisk ohälsa kan försvåra skolgången och på samma sätt kan en svår skolgång bidra till ökad psykisk ohälsa. Problematisk skolfrånvaro har ökat, och cirka 1 500 värmländska elever beräknas ha hög frånvaro. Behörigheten till gymnasiet ligger något under rikssnittet, och för första gången på länge är andelen behöriga tjejer lägre än killar (81 procent jämfört med 83 procent). Det finns dock stora variationer inom länet.
Efterfrågan på vård ökar snabbare än kapaciteten att ge vård. Söktrycket till både Första linjen och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat över tid. Cirka 20 procent av 16–18-åringarna i Värmland har någon form av kontakt med BUP. Väntetiderna har blivit längre, och många får inte vård inom den förstärkta vårdgarantin. Vanliga orsaker till kontakt är utredning och behandling av neuropsykiatriska tillstånd samt ångest och depression.
De flesta barn och unga i Värmland mår bra, men den negativa trenden måste brytas. Att var fjärde ung inte ser ljust på sin framtid är oroande och kräver gemensamma insatser.
Dessa uppgifter är hämtade från bland annat På tal om ungdomar (2025). Det är en värmländsk enkätundersökning för skolungdomar, som kommer att upprepas regelbundet framöver. Det ger oss goda möjligheter att följa viktiga aspekter över tid.
Hälsan är ojämlikt fördelad
De flesta unga rapporterar sammantaget höga värden på olika aspekter av psykiskt välbefinnande, till exempel att de är nöjda med livet och tycker om sig själva. Men hälsan är ojämlikt fördelad mellan olika grupper av barn och unga. Vi behöver därför se grupper i gruppen och fundera över hur makt och resurser kommer olika grupper till del. Här ges ett axplock för att nyansera bilden.
Skillnader mellan olika grupper
Statistik är ofta, och ska vara, könsuppdelad och det är ett sätt att analysera likheter och skillnader inom gruppen barn och unga. Därtill finns en social gradient i hälsa som påverkas av vårdnadshavares utbildnings- och inkomstnivå. Unga med goda ekonomiska förutsättningar har ett högre välbefinnande än andra. Vi vet också att barn och unga med egna svårigheter och funktionsnedsättningar liksom ungdomar som är icke heterosexuella oftare skattar sin ohälsa högre än andra. Vidare är barn med utländsk bakgrund utsatta för diskriminering eller trakasserier under skoldagen i högre grad än barn med svensk bakgrund. Dessa skillnader är påverkbara!
Högt psykiskt välbefinnande är vanligare bland killar än tjejer, bland heterosexuella ungdomar jämfört med homo- och bisexuella samt bland unga utan funktionedsättning jämfört med dem med funktionsnedsättning.