Hur blir det med våra järnvägsstationer?

Hur kan man öka det kollektiva resandet genom att lägga ner stationer? Hur ska de som bor vid småstationerna kunna ta sig till jobbet? Bryr ni er inte om landsbygden? Det är några frågor som får svar. Nu har vi samlat de vanligare frågorna från resenärer och andra i stationsfrågan.

Hur blir det med järnvägsstationerna i Värmland?

Vanliga frågor

Från förslag till beslut, så här går det till

Varför gör ni det här?

Hur kan man öka det kollektiva resandet genom att lägga ner stationer?

Hur ska personerna vid småstationerna kunna ta sig till jobbet?

Finns det inga andra sätt att öka det kollektiva resandet på?

Är det inte Värmlandstrafiks uppdrag att se till alla värmlänningar?

Bryr ni inte er om landsbygden?

Hur kan ni lägga ner stationer som har kostat så mycket att bygga?

Hur går stationsnedläggningen ihop med era miljömål?

I dag stannar tågen som trafikerar Värmlandsbanan och Fryksdalsbanan på 36 stationer. Nu föreslår ni att 17 ska läggas ner. Varför har ni valt ut just de stationerna?

Hur har ni räknat fram hur många som reser från de olika stationerna?

Hur många minuter sparar man genom att lägga ner 17 stationer?

Från förslag till beslut, så här gick det till

Början av 2012: Värmlandstrafiks styrelse gav företagets vd Lars Bull i uppdrag att arbeta fram ett förslag till beslutsunderlag för en ny stoppstruktur. Första steget var att bestämma var våra tåg alltid ska stanna. Detta som en del i arbetet för att öka antalet resor i kollektivtrafiken i länet från dagens 14,5 miljoner till 20 miljoner om året fram till år 2020. Så är målet satt.

Styrelsen tog beslut om att prioritera ett antal stationer i Värmland, där våra tåg alltid ska stanna.

8 juni 2012: Lars Bull lade förslag till styrelsen på hur beslutsunderlaget för den nya stationsstruktur skulle se ut. Vilka stationer ska vi satsa på? Vilka uppgifter om varje station behöver vi ta fram, för att styrelsen senare ska kunna ta sitt beslut?

11 juni 2012: Statistik publicerades på varmlandstrafik.se över hur resandet ser ut från och till de olika stationerna på Fryksdalsbanan, Värmlandsbanan och Vänerbanan.

Hösten 2012: Det färdiga beslutsunderlaget presenterades för styrelsen. Värmlandstrafiks styrelse tog beslut om stationsstrukturen.

Till toppen

Varför gör ni det här?

Förslaget innebär visserligen att vi lägger ner stationer. Men det gör vi för att få fler att åka kollektivt. Både forskning och praktisk erfarenhet från Värmland och andra håll visar att när vi kortar restiderna och kör tätare turer ökar resandet.

Det var vad som hände när vi byggt ut busstrafiken på olika håll i vårt stomlinjenät. Effekten blir förstås störst när vi satsar på orter där det finns ett stort resebehov.

Till toppen

Hur kan man öka det kollektiva resandet genom att lägga ner stationer?

Fler åker kollektivt när resan går fort och turerna är många. Då blir kollektivtrafiken ett alternativ till bilen. Jag vet att om jag måste jobba över går det alltid en senare tur.

Till toppen

Hur ska personerna vid småstationerna kunna ta sig till jobbet?

På en del orter tar sig många till tågstationen genom att ta bilen och sedan åker de vidare med tåg. Vi hoppas att en del av dessa pendlare väljer att ta bilen till en annan tågstation. På andra orter har resenärerna gångavstånd till stationen.

De flesta orter med tågförbindelser har även bussförbindelser. Det går alltså att åka kollektivt även i fortsättningen, men visst blir det sämre för de som har nära till sin tågstation. Vi vet det. Vår uppgift är att se till helheten, det som är bäst för hela länet.

Till toppen

Finns det inga andra sätt att öka det kollektiva resandet på?

Ju snabbare resan med kollektivtrafiken går och ju fler avgångar det finns att välja på desto fler reser. Snabbare resor kan man få på flera sätt.
• Bättre järnvägar – som klarar av höga hastigheter. Det kan tyvärr inte vi påverka utan det handlar om stora statliga investeringar.
• Snabbare tåg – de flesta av våra tåg kan köra snabbare än järnvägsnätet klarar av, men vi byter ut gamla tåg mot nya för att spara de minuter som går.

Vårt förslag går ut på att locka fler värmlänningar från de orter där befolkningsunderlaget är större att börja åka tåg. Det är vårt jobb att få fler att uppleva att kollektivtrafiken är bättre än bilen.

Till toppen

Är det inte Värmlandstrafiks uppdrag att se till alla värmlänningar?

Vi ska se till utvecklingen i hela Värmland. Men för de som bor nära stationen i Lene är det ingen tröst om det går fortare att åka från Torsby till Karlstad och om fler kan välja att bo i ena delen av länet och jobba i den andra. Vi vet det. Sådana avgöranden har vi alltid i kollektivtrafiken. Samtidigt är det många som har mycket längre till en station än vad Leneborna får.

Till toppen

Bryr ni inte er om landsbygden?

Det gör vi. Värmlandstrafik ägs av värmlänningarna och alla bidrar, oavsett om de åker kollektivt eller inte. 2012 betalade varje värmlänning 1 128 kronor till Värmlandstrafik via skattsedeln.

Värmland är glest befolkat och det är få förunnat att ha gång- eller cykelavstånd till tåget eller bussen, men visst blir det här sämre för de som bor nära de stationer vi föreslår ska läggas ner.

Till toppen

Hur kan ni lägga ner stationer som har kostat så mycket att bygga?

Vår uppgift är att se till hela länet och det kan ju verka konstigt att lägga ner stationer, men vi tror att det här blir bättre på sikt och att den förändring vi vill göra är ekonomiskt klok i ett längre perspektiv. Klok för hela Värmland.

Till toppen

Hur går stationsnedläggningen ihop med era miljömål?

Det går att räkna på många sätt när det gäller koldioxidutsläpp och hur antalet bilresor ökar eller minskar. Sammanfattningsvis kan vi säga att ju fler som åker kollektivt desto bättre för miljön (och trafiksäkerheten) och målet med förslaget är just det. Dessutom har vi höga miljökrav både på bussar och tåg.

En uträkning som vi gjorde i fjol visar att kollektivtrafiken i länet sparade 108 miljoner kronor till samhället. Då räknade vi in att det blev färre trafikolyckor, att det minskade utsläppen och att fler kunde pendla till och från jobbet.

Till toppen

I dag stannar tågen som trafikerar Värmlandsbanan och Fryksdalsbanan på 36 stationer. Nu föreslår ni att 17 ska läggas ner. Varför har ni valt ut just de stationerna?

När vi slår ut resandet på de olika stationerna ser vi att det är färre som stiger på och av på de här 17 stationerna. Vi har också tagit hänsyn till stationernas geografiska läge. I dag är det i genomsnitt åtta kilometers järnvägsträcka mellan våra stationer. I vårt förslag blir det 15 kilometer. Samtidigt har vi också försökt se vilka orter som kommunerna bedömer kommer att utvecklas och där det finns en möjlig resandeökning. Tolita, Väse och Värmlandsbro är sådana orter.

Hur det ser ut för de olika stationerna mer i detalj kan man läsa i vår stationsutredning. Beslutsunderlaget presenterades under hösten 2012. Styrelsens beslut innebar till slut att vi på sikt kommer att sluta stanna vid 15 stationer, inte 17.

Vi ”lägger inte ner” några stationer. Värmlandstrafik äger inga stationer, diskussionen handlar om stoppstrukturen.

Till toppen

Hur har ni räknat fram hur många som reser från de olika stationerna?

Vi räknar alla resenärer vecka 11 och vecka 42 varje år. Det är ett etablerat arbetssätt i den här branschen, eftersom många av våra biljetter inte registrerar varifrån och vart man reser.

Till toppen

Hur många minuter sparar man genom att lägga ner 15 stationer?

För att minska restiden krävs tre saker. Snabba fordon, en bra bana och lagom många stopp. Tågfordonen har vi och nu vill vi minska antalet stopp. Banorna ansvarar Trafikverket för, men även där pågår förbättringsarbete, även om det gärna hade fått gå fortare och kommit längre. Det handlar om mötesspår, dubbelspår, bättre säkerhetssystem och annat som gör att banan klarar högre hastigheter.

När alla tre kraven är uppfyllda kan vi verkligen korta restiden. Men först då.

Vi provkörde för några år sedan, med snabbtåg och tillfälligt avstängda järnvägsövergångar, mellan Torsby och Karlstad. Då körde vi på 66 minuter. Med dagens tidtabell tar det cirka 1:30.

Vi vill inte medverka till någon minutexercis kring stoppen. Siffran tre minuter är en teoretisk uträkning av hur mycket restiden ökar om man saktar ner ett tåg, stannar, lämnar av och tar upp resenärer, accelererar och når samma hastighet igen. Vi poängterar än en gång: det är de tre kraven ovan som är de intressanta.

Till toppen