|
Stephan Bösch: The Tragedy of Ordinarity - Culture Constraints on Sustainable Development Based on Public Transport
Akademisk licentiatuppsats för avläggande av filosofie licentiatexamen vid Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. (Karlstad, Sweden, 2008).
Bakgrund. Kollektivtrafiken är en kompromiss mellan olika gruppers intressen på ett horisontellt och ett vertikalt plan. Horisontellt i meningen att en kompromiss måste hittas för samhällen i rummet medan benämningen vertikalt avser kompromissen mellan intressenter såsom ägare, nationell och regional politik och invånarna/skattebetalarna (nu som helhet och inte uppdelat i rumsliga grupperingar). För att kunna studera kollektivtrafiken ur denna kompromissyn har begreppet kultur kommit till användning. Användningen av kulturbegreppet och kulturteori hör inte till vanligheterna i persontransportforskningen. På grund av synen på kollektivtrafiken som en kompromiss mellan olika gruppers intressen blir inblandningen av kultur och kulturteori intressant. Eftersom kulturstudier i mångt och mycket intresserar sig för just olika gruppers olikheter som man försöker förklara kulturellt i form av beteende, värderingar, uppfattningar, innebörder, symbolik m.m.
Resultat. Stephans överordnade mål har, olikt den för arbetet viktiga anknytningen till kulturbegreppet, varit placerad i en huvudfåra för dagens persontransportforskning där ett bidrag till ett mer hållbart transportsystem har prioriterats. Han anser att den av staten valda vägen till ekologisk modernisering behöver stora insatser i infrastrukturen. Samtidigt är det av stor betydelse att länstrafikbolagen blir mer lyhörda. Å ena sidan föreslås att länstrafikbolagen bättre tar tillvara medborgares intresse i kollektivtrafikens utvecklingsfrågor än idag. Kundens/den potentiella kundens roll är idag till övervägande del reaktiv. Bredvid denna balansering av intressenternas inflytande på kollektivtrafiken (vertikala synen på kulturen), kan trafikhuvudmännen också bli bättre på att i planeringen ta hänsyn till olika preferenser i ett och samma län (horisontella synen på kulturen). Detta nyanserade synsätt på länet föreslår Stephan på grund av tendenser i resultaten där värmländska delregioner verkar ha något skilda värderingar om vilken roll kollektivtrafiken ska ha för att kunna matcha deras "transportkulturer".
Praktisk användning. Licentiatuppsatsens nytta för det praktiska arbetet hos länstrafikbolag är mångfacetterad men några tydliga användningsområden kan framhållas. Framförallt (men inte enbart) i delar av landet/länet med ett begränsat befolkningsunderlag är det viktigt att hitta en kollektivtrafik som passar den lokala efterfrågan (olika transportkulturer). Dessa olika förutsättningar borde man kunna försöka att ta hänsyn till så att de till förfogande stående resurserna används på ett för kunden/den potentiella kunden tillfredsställande sätt. Konkret betyder det att tidtabellsutbudet (antal turer och fördelning över dygnet) kan behövas anpassas efter de lokala förutsättningarna/efterfrågan/värderingarna vilket medför att en regional, länsgemensam strategi inte tvunget är rätt ansats.
För att kunna känna av hur delregionernas medborgare värdesätter trafiken behöver trafikhuvudmannen bli mycket lyhörd och försöka ta till sig idéer och åsikter utan att pressa in det inkomna materialet i en redan tidigare överenskommen mall. Detta betyder att medborgarnas reala efterfråga/värdering bättre behöver avvägas med de (trafik-) politiska målen som trafikhuvudmännen ska uppfylla. En bättre balans mellan politikens och medborgarnas krav på kollektivtrafiken kan därför anses vara önskvärt. Nyckeln till kollektivtrafikens succé ligger hos medborgarna. Bara om kollektivtrafiken har något värde i människornas ögon blir den till ett alternativ och därmed användbar och använd vilket är viktigt för att kunna nå ett hållbart transportbeteende.
Som en tredje praktisk punkt kan framhållas att kollektivtrafiken allmänt är dåligt förankrad hos människorna vilket trafikhuvudmännen, entreprenörerna och den politiska styrningen tillsammans borde försöka ändra på. Kollektivtrafiken måste värderas högre hos den enskilde medborgaren vilket skulle kunna åstadkommas genom att både kunden och den potentiella kunden blir till en mer aktiv part vad gäller kollektivtrafikens utveckling, dvs. att kunskapen i samhället bättre ska tas tillvara och därigenom en känsla av "vår kollektivtrafik" istället för "de andras kollektivtrafik" kan etableras på lång sikt.
Här kan du ladda hem uppsatsen som pdf. |
|
|
|
