Lars Bull: Jag är stolt över vår organisation

lars-bull_20161222_sv_liten

Lars Bull slutar på Värmlandstrafik vid årsskiftet. Han gör det efter 14 år som vd. I den här intervjun möter du en annorlunda Lars Bull, som, du kanske inte riktigt lärt känna. FOTO: Jörgen Kalitzki

 

Karlstad, hösten 2016. Värmlandstrafiks avgående vd tar emot i finkläder, nyputsade skor och snygg vinröd näsduk i kavajens bröstficka. Vi som jobbat med Lars är vana vid att stundom se honom i jeans och uppknäppt skjorta på kontoret. Men inte i dag. I dag ska han träffa kommunfolk efter intervjun. Ska det representeras, då är han noga med att se proper ut, det är en fråga om respekt. Åren som anställd i olika klädbutiker i Arvika har satt prydliga spår.

 

Det var där han började bli fackligt aktiv inom Handels, vilket senare ledde till en karriär inom facket och småningom politiken.

Skrivbordet är som vanligt prydligt. Alla papper ligger i god ordning, vinkelrätt bredvid datorn. Bredvid papperen en banan.

På väg till intervjun har jag mött linje 600 och 602 med resenärer ombord. Snygga gula bussar, nya och standardiserade så de lätt kan flyttas mellan olika linjer, lågentrébussar för att underlätta för folk som har svårt att gå ombord annars. Skärmen ovanför föraren berättar om nästa hållplats. I varje buss finns gratis internetuppkoppling och gratis usb-kontakter för den som behöver ladda sin mobil.

Mycket har hänt sedan han klev in på huvudkontoret i Munkfors som ny verkställande direktör för 14 år sedan.

 

Sprit och kanoter

Lars Bull är uppväxt i Skillingmark, född på Årjängs BB en mörk novembernatt 1955 som han själv säger. När han var fem år kom skolstyrelsens ordförande hem och ville prata med hans pappa Claes.

– Ska du inte köpa dig en buss? Vi behöver ordna med skolskjutsar till högstadiet i Koppom.

Det var en stor händelse i familjen. Ett bensindrivet fordon inköptes, byggt i Norrland, i grunden en Volvolastbil i form av en stor rund buss. Ful, tycker Lars, men den kom att gå i trafik i många år för det som nu heter Skillingmarks Buss. Numera är företaget underleverantör till Nobina och kör buss åt Värmlandstrafik.

 

Kan du köra buss själv?

– Ja, jag skaffade busskort när jag var 20. Mest för att hjälpa till ibland i företaget, jag har aldrig levt på det.

Lars har fickparkerat med bussen många gånger utanför Systembolaget i Arvika. En vanlig dag som busschaufför kunde han lyfta upp emot ett ton med gods. Det handlade bland annat om dagliga leveranser av mjölk från mejeriet och sprit från Systemet på linjen mellan Arvika och Skillingmark.

 

”Jag har kört buss och
fraktat sprit och kanoter”

 

– Jag har varit med om att frakta kanoter på taket. Allt sånt skulle man hålla på med, samtidigt som man skulle vara trevlig mot resenärerna, ta betalt och tänka på trafiksäkerheten.

Lars Bull har varit anställd som biträde på Eliassons herrekipering, Hagenfeltaffärerna och Sveders herrekipering, alla tre i Arvika. Därefter arbetade han 1979-1985 som ombudsman på LO i Karlstad och Värmland. 1985-1999 var han direktör på Riksbyggen, först i Värmland, sedan i Göteborg och slutligen i Värmland-Örebro. Åren 2000-2002 hade han eget företag som konsult, bland annat var han projektledare för ett nytt tänkt resecentrum i Karlstad.

 

Åker du mycket kollektivt själv?

– Jag åker gärna buss, vi har bra förbindelser från Hammarö. Det går i perioder, när det är lugnare på jobbet åker jag buss, men ibland behöver jag bilen när jag ska träffa folk och behöver förflytta mig snabbt.

– Förr körde jag 4 000 mil om året, nu är jag nere i 2 000 mil. Det beror på att jag åker buss. Ett bra sätt att spara både pengar och miljö. Det är billigare att åka kollektivt.

 

Varför sökte du jobbet som vd på Värmlandstrafik?

– Jag hade eget företag som konsult i några år. Värmlandstrafik var en av mina kunder och jag kom att bli intresserad av trafikfrågorna.

Bland dem han samarbetat med genom åren fanns Tommy Ternemar, då kommunalråd (S) i Kristinehamn och ordförande i Värmlandstrafiks styrelse. Lars var tidigare distriktschef inom Riksbyggen. I den rollen hade han samtidigt varit vd för en rad kommunala bostadsbolag, bland annat i Kristinehamn.

– Tommy hade väl sett hur jag jobbade, när vi var med och skapade fler bostäder i Kristinehamn.

En dag under en lunch vid Kapurja ute vid Vålösundet kom frågan från Tommy Ternemar. Värmlandstrafik behövde en ny vd, var Lars intresserad?

– Jag behövde inte fundera länge innan jag svarade ja på den frågan.

Lars ansåg att kollektivtrafiken var styvmoderligt behandlad i Värmland. Företaget var fattigt och levde på sin sista krona varje år, som han säger. Han tyckte att det mest var en skolskjutsorganisation, inte ett effektivt verktyg för regional utveckling.

– Där såg jag vad som borde och kunde göras. Samtidigt hade Karlstad år 2002 bestämt sig för att Karlstadsbuss skulle slås ihop med Värmlandstrafik.

 

Pratar du om att slå ihop Värmlandstrafik och Karlstadsbuss?

– Ja. Tyvärr har Karlstad aldrig verkställt sitt beslut från 2002, även om vi var en bit på väg de första åren.

Jag som intervjuar började på Värmlandstrafik drygt fyra år tidigare än Lars. Min erfarenhet är att det alltid har varit en viss intressekonflikt mellan Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, oavsett vilka personer som suttit i de båda ledningarna. Varför? Beror det på att det är just två separata organisationer som jobbar med samma sak?

Vad kan man göra åt den intressekonflikten och skillnaden? I dag förvirrar företagen resenärerna med olika färg på bussarna, olika loggor, olika varumärken, olika reklamkampanjer, olika priser ibland, olika tidtabeller, olika upphandlingar, olika tidpunkter för prisbeslutet och olika organ som ska ta beslutet. Vad bör göras?

 

”Jag tror på en samlad
aktör för busstrafiken”

 

– Jag tror som sagt på en enda samlad aktör här. Nu pågår det en utredning i saken, vi får se vad den leder till.

 

Vad fann du för bolag när du började, om vi pratar om det interna arbetet?

Här tänker Lars efter en stund. Ganska gammaldags, säger han. Det hade inte ställts rätt krav på administration och organisation, den var inte anpassad för ett modernt företag på 2000-talet. Han var inte överens om de prioriteringar som gjorts. Exempelvis fanns det stor brist på information till både ägare och kunder.

– Det speglade branschen, Värmlandstrafik var som sagt en skolskjutsorganisation och detta var inte unikt.

– Jag såg att vi behövde gå från ett basalt utbud anpassat till skolan – och till en modern beställarorganisation med kunden i fokus. Vi behövde bli öppnare mot omvärlden.

Annat som Lars ansåg behövdes var att bygga upp en kompetent företagsledning med chefer, ansvariga för varsin del av verksamheten. Det behövde bli tydligare vem som gjorde vad.

– I det arbetet fick vi byta ut en och annan medarbetare. Däremot fanns det inget stort rationaliseringsbehov. Den saken hade jag dessutom fått nog av på Riksbyggen.

 

Det blev en del väsen internt när du började. Hur ser du på det?

Lars rensade bland annat bort en del av de generösa personalförmånerna och då uppstod vad han kallade en ”motståndsrörelse”.

– Om du vill åstadkomma  en kulturell förändring så är det inte så konstigt att sånt händer. Då gäller det som ledare att ha tålamod och vara uthållig.

Numera får Värmlandstrafik bra resultat vid den årliga anonyma medarbetarundersökning som ett oberoende företag genomför. Nöjdheten är hög bland de omkring 70 anställda.

 

”I dag är jag stolt över
vår organisation”

 

– I dag är jag stolt över vår organisation. Vi har kompetent personal och det krävs ingen daglig handpåläggning från vd. I den meningen är medarbetarna är självgående. Då blir mitt jobb mer att jobba med framtidsfrågorna och att lösa problem.

 

Vilken sorts ledare är du?

– Långsiktig. Jag trivs med långsiktiga uppdrag. Någon har sagt att det tar fem år att fånga själen i ett företag, sedan fem år att förändra den. Nu har jag jobbat här i 14 år.

– I grunden är jag snäll men jag vet att jag ibland kan uppfattas som hård och kantig. Det är för att jag brukar beskriva situationen som jag upplever den.

– Jag tycker om att organisera och administrera.

Språket är roligt, tillägger han. Lars gillar att skriva, det vet den som sett hans utförliga och faktarika styrelsehandlingar. Bäst är att vara ute på möten och träffa folk, då trivs han.

 

Vad ville du göra med bolagets verksamhet?

– Bland det första jag gjorde var att åka ner till Skånetrafiken och titta hur de jobbade. Jag kände Gösta Ahlberg som var vd där och visste att de var duktiga. På den resan insåg jag att vi låg tio år efter utvecklingen i Värmland. Då tänker jag på systemtänkande, stomlinjer, informationsarbete, hur de mötte kunderna.

Lars for hem från Skåne och började göra något liknande här hemma, så långt det nu var tillämpbart på ett glesbygdslän som Värmland. Förändringar i kollektivtrafiken tar tid men efter några år var stomlinjer införda och många fasta linjer i glesbygd som praktiskt taget ingen åkte med blev omgjorda till anropsstyrd trafik. Då finns det en tidtabell men bussen eller personbilen åker bara ut om någon ringt och vill åka med.

– 40-50 fasta linjer lade vi om på så sätt. Det har vi sparat mycket pengar åt bolaget på.

En annan lösning var systemtänkandet, den som bland annat blev verklighet med nya Hammarötrafiken, system 900. Helst ska ett sådant system kombineras med styv tidtabell, exempelvis med trafik varje hel eller halv timme under stor del av dygnet. Fasta tider varje halvtimme vid en hållplats, då kan resenären känna sig trygg med att trafiken är tät och tidtabellen är lätt att komma ihåg.

– Där det finns behov kan man sedan utöka till trafik varje halvtimme. Eller tätare.

 

”Mer trafik på helger
och kvällar är nästa steg”

 

– Vi har mycket kontakt med våra kunder. Självklart vet vi att många efterlyser mer trafik på kvällar och helger. Det är nästa steg. Ett sådant beslut blir dyrt men det skulle betyda mycket för nöjdheten bland resenärerna.

Tågtrafiken var inte så omfattande när Lars Bull började som vd. Han insåg snart att om folk ska kunna bo kvar på hemorten och jobba på annan ort, då är tåget viktigt, eftersom det är så snabbt. Viktigt för kommuner som Torsby och Sunne. Viktigt är också att korta restiderna, ambitionen är att komma ner på en timme mellan Torsby och Karlstad. Sådana tidsmål har satts upp för många reserelationer.

Han kommer antagligen aldrig att säga det själv. Men det är fler än intervjuaren som tror att Fryksdalsbanan skulle varit nedlagd i dag, om inte Värmlandstrafik drivit på med ökad trafik där, med nya tågfordon och genom att trycka på Banverket och sedermera Trafikverket och krävt förbättringar av banan.

– Som arbetsmarknaden ser ut i dag krävs det ökad rörlighet på folk. Med snabb och tät trafik kan vi binda ihop Värmland och utöka arbetsmarknadsregionen. Här tycker jag ibland att ägarna, kommunerna och landstinget, varit för passiva. De har haft svårt att ta till sig budskapet.

 

Hur ser man på Värmlandstrafik i branschen?

– Kollegerna tycker att vi är ganska bra. Jag får ofta frågor kring hur vi gör med det och det. En del är här och hälsar på och lyssnar till våra erfarenheter. Vi har rest oss från låg nivå till övre delen av kollektivtrafikbranschen.

 

Vilka milstolpar ser du genom åren för Värmlandstrafik?

Det är många beslut genom åren som Lars tycker är viktiga. Nytt trafikavtal 2004 för både buss och tåg, ny bussdesign. Ny tågentreprenör, Merresor. Dotterbolaget Samåk gick upp som avdelning i moderbolaget. Första länstrafikbolaget med alkolås och bussbälte i bussarna. 2005 nytt kontor i Karlstad, doktorander anställdes, intensivt samarbete med Karlstads universitet inleds. Timmestrafik på linje 500, Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga, resandet ökade kraftigt.

Sådär fortsätter det. Mycket har hänt, ägarbidragen från kommunerna och landstinget har ökat kraftigt men det har också antalet tidtabellkilometer. Skattebetalarna har fått någonting för de satsade pengarna.

– Infrastrukturen håller hög klass i nationell jämförelse.

 

”Värmlandstrafik först i landet
med internet i bussar och tåg”

 

Lars fortsätter att gå igenom listan över milstolpar. Nya tåg införskaffade, ny linje 300 för pendling Hagfors-Karlstad via Molkom, tågtrafik mot Oslo, Smartpak övertog bussgodshanteringen. 2009 ny tågoperatör, Tågkompaniet, ny avtalsform, unik för trafikhuvudmän: tjänstekoncession.

 

2009 sms-biljett i tätorterna.

2009 första länstrafikbolaget med internet i bussar och tåg.

2010 ny Hammarötrafik, system 900, resandet ökade kraftigt.

2010 bussarna blev kontantlösa efter krav från facket och Arbetsmiljöverket.

2010 gemensam länsfärdtjänst.

2012 ny tågtrafik Karlstad-Göteborg.

 

Listan är lång. Värmlandstrafik certifierades enligt ISO 9001 och 14001, också som första länstrafikbolag. Region Värmland blev kollektivtrafikmyndighet och ny ägare av bolaget. 2012 nytt biljettmaskinsystem, nya priser och zoner. Kraftig satsning på Forshagatrafiken. Fyra nya Reginatåg. 2013 mobilbiljett för hela länet. 2015 nytt trafikavtal på bussidan, ny entreprenör, Nobina, nya fordon: 159 lågentrébussar. 130 nya eller nästan nya bussar i skoltrafiken. 2016 närmare 90 nya specialfordon i servicetrafiken.

I fjol var de värmländska kollektivtrafikresenärerna nöjdast i landet.

– Glöm inte vårt forskningsprojekt, R3 som vi startade 2005 i samarbete med universitetet. Det bidrog verkligen till ökad kunskap för både oss och universitetet och till en kulturförändring inom Värmlandstrafik.

Säkerhetsarbetet vill han också betona. Det började med alkolåsen och bussbälten, långt innan det blev krav på bälte. Därefter har det fortsatt med fasta barnstolar i de nya bussarna och nyligen även nykonstruerade överkörningsskydd, producerade i Värmland.

 

Vilka beslut är du mest nöjd med?

– Vi har lyft nivån, sammantaget, med många olika beslut och åtgärder. Det är den samlade listan över förbättringar jag är nöjd med.

 

”Jag kan beklaga att jag ibland
uppfattats som onödigt hård”

 

Finns det några beslut som du ångrar?

– Nej. Jag brukar inte vara sentimental. Däremot kan jag beklaga om jag sårat någon eller uppfattats som onödigt hård i en debatt.

 

Under dina år har ägarbidragen från kommuner och landsting ökat från 99 miljoner kronor om året till 384 miljoner. Kommentar?

– Det speglar en ökad medvetenhet hos politikerna om att bra kollektivtrafik är grundläggande om vi vill skapa en regional utveckling och ett hållbart samhälle.

– Visst, det är nästan en fyrdubbling. Jag tror att den behöver fördubblas en gång till, om Värmland ska hänga med i konkurrensen med omvärlden. Se bara hur kollektivtrafiken har expanderat och kommer att expandera i Mälardalen. Där har de förstått det här.

 

Produktionen har ökat från 10,3 miljoner tidtabellkilometer år 2002 till 17 miljoner 2015. Hur vill du kommentera det?

– Det var nödvändigt att bygga upp trafiken i system, med stomlinjerna som grund. Ska resenären våga välja bussen eller tåget, då krävs det tät trafik och lättbegriplig trafik. Den principen måste vi vara överens om. Sedan kan man alltid diskutera utbyggnadstakten.

– Vi har tittat på trafiken inom länet, över länsgräns och mot storstäderna. Här finns mycket kvar att göra.

– Busstrafiken är ju den stora delen. Ändå kör vi den trafiken med färre fordon i dag än år 2004. Där har vi haft en god rationaliseringseffekt, bortåt 3 procent per år, det är en bra siffra. Vi trafikerar effektivare helt enkelt, färre bussar kör mer trafik.

 

Det blåser i media och sociala medier ibland kring Värmlandstrafik. Hur ser du på det?

Än har det handlat om stationerna på Fryksdalsbanan, än om dyra bussbiljetter, än om nya bussar utan toalett, än om skolskjutsarna i Filipstad och Kristinehamn. Debatten har varit livlig under alla år.

– Först och främst är det ett bevis på att kollektivtrafiken engagerar människor. Det är positivt, tycker jag. Samtidigt visar det att vi har hållit en hög förändringstakt.

– Min erfarenhet är att det visar sig med tiden att vi hamnar ganska rätt. Vi har på fötterna när vi tar ett beslut.

Däremot tycker Lars en annan sak är besvärlig, som ökat dramatiskt den senaste tiden. Detta att så många begär ut så mycket handlingar. Offentlighetsprincipen är viktig och ska efterlevas. Men Värmlandstrafik sysslar med allt från färdtjänst och sjukresor (personlig sekretess) och till upphandlingar (upphandlingssekretess). Då är det inte alltid enkelt att avgöra vad som får lämnas ut.

– Vi är inte riktigt rustade för att hantera detta. Jag tror att den dagen närmar sig då vi behöver anställa en jurist, för att klara de här frågorna.

– Missförstå mig rätt. Självklart ska media granska oss kritiskt, det är deras uppgift. Jag tror på öppenhet och har alltid varit tillgänglig för journalister. Men jag tycker de ska kunna lita på vad vi säger.

 

”Jag har alltid försökt
vara tydlig i media”

 

– Jag har alltid försökt vara tydlig som talesman i media. I början ville jag att medarbetarna skulle känna att jag tog hand om den rollen.

De senaste åren har det nog blivit en överbetoning av hans roll i media, säger han. Fler avdelningschefer och andra har börjat uttala sig men det borde kanske skett i större utsträckning.

 

Hur hanterar du personligen att stå emot när det stormar?

– Det är jobbigt ibland. Men det får du ta om du vill ha det här jobbet. Det är lättare för vd att ta debatten än för politikerna, som har mer att sätta sig in i och andra hänsyn att ta.

 

Värmlandstrafik har huvudkontor i Munkfors och ett besökskontor i Karlstad. Vore det inte rationellare med ett enda kontor?

– Nej. Vi har duktig personal i Munkfors. Just nu håller vi på att utveckla något där som är unikt för Sverige. En trafikcentral som samtidigt ska syssla med trafikupplysning, trafikledning och trafikövervakning. Tyngdpunkten blir mer och mer på det senare, alltså att vi i realtid ska kunna följa alla hundratals bussar, tåg och mindre fordon som kör för Värmlandstrafik.

– Vi har investerat omkring 10 miljoner kronor i Munkfors de senaste två åren, för att skapa den teknik och arbetsmiljö som krävs för detta. Om personalen på trafikcentralen bejakar och driver den här utvecklingen, då ser jag ingen som helst anledning att flytta någon verksamhet. Det är svårt att lägga ner något som är bäst i Sverige.

– Jag är ingen nedläggningsivrare. ”Spara pengar” säger en del politiker. Vadå på? Lokalkostnader? Börja med att slå ihop Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, då sparar vi pengar.

Kontoret i Karlstad är ett besökskontor, säger han. Det behövs för alla de besök företaget ständigt har, alla möten med entreprenörer, politiker, tekniker och kollegor. Dessutom visade det sig helt nödvändigt när doktoranderna skulle rekryteras en gång i tiden. De ville inte pendla till Munkfors.

 

Värmlandstrafik har haft flera avtal om tjänstekoncession. Varför?

– Den principen tror jag starkt på, även om det inte har blivit så bra som jag hoppats hittills. Våra entreprenörer måste få en självständigare roll, verksamheten måste kunna kommersialiseras mer. Det kan inte vara vettigt att exempelvis Karlstads kommun låter kommunfullmäktige sätta priserna. Det blir inget bättre av.

– Branschen måste våga släppa greppet om biljettmaskinerna. Transparensen är viktig, vi får inte tappa inflytandet. Men vi måste också våga låta entreprenörerna få chansen att göra vad de själva kan för att få nöjda kunder, ökat resande och ökad lönsamhet.

 

Branschen har satt upp målet att fördubbla andelen som reser kollektivt. När når vi det målet i Värmland?

– Det beror på hur mycket vi satsar på kollektivtrafiken och i vilken takt. Fler tåg krävs och utbyggd tågtrafik, dubbeldäckare i busstrafiken och fortsatt utbyggnad även av busstrafiken.

– Utgångspunkten är ju kollektivtrafikens marknadsandel år 2008. Med rätt och fortsatt satsning är det fullt möjligt med en fördubbling någon gång 2025-2030.

 

Hur ser du på Värmlandstrafiks framtid?

– Den är ljus. Det som krävs är att politikerna inser vad kollektivtrafiken kan betyda för Värmlands utveckling.

– Värmlandstrafik bör fortsätta att vara en stark beställarorganisation. Behåll bolagsformen och utveckla den, oavsett region- och organisationsfrågor.

 

”Jag hoppas kunna 
jobba 10-15 år till”

 

Vad ska du själv göra, nu när du slutar på Värmlandstrafik?

– Ta det lite lugnare hoppas jag. Det känns bra. Nu får jag mer inflytande över min egen tid.

Lars Bull trivs med att arbeta i trädgården där hemma på Lövnäs, även om fritiden varit begränsad. Dessutom har han sin ruffade sportbåt, en Uttern, den hoppas han komma ut i mer. Men lägga sig på sofflocket? Knappast. Det tror ingen som känner Lars. Planen är att starta eget igen som konsult.

– Jag hoppas kunna arbeta 10-15 år till, slutar Värmlandstrafiks avgående vd och gör sig i ordning för ännu ett möte i arbetslivet.

Hur många möten han deltagit i genom åren glömde jag fråga. Sa han inte 60 sammanträden med norrmännen om tågtrafiken? Då kan du behöva en tur ibland med din Uttern D55.

 

Sven-Ove Svensson

Sven-Ove arbetade 17 år med information på Värmlandstrafik, 12 av de åren under Lars Bulls tid, inklusive drygt fem år som informationschef på företaget.

Inställt tåg på nyårsafton

Tåget (28971) från Karlstad mot Torsby med avgångstid 20.10, ankomst Torsby 21.39,  på nyårsafton går inte.
Vid sökningar i vår reseplanerare och i våra tidtabeller på nätet kommer avgången upp som en lördagsavgång, men på julafton och nyårsafton (som båda i år infaller på lördagar) går inte tåget.
Vi beklagar att det blivit fel

Fordon och telefoni orsak till problem i servicetrafik

/var/www/wordpress/wp content/uploads/2016/12/bussdorrliten

För få jourfordon från leverantören Keolis och en jourtelefoni som brakade samman.
Det tycks ha varit några av orsakerna till servicetrafikproblemen under julhelgen.

– Vi beklagar givetvis alla som drabbats och vi håller fortfarande på att grundligt kartlägga vad som hänt och framförallt orsakerna till att våra kunder drabbats, säger Anders Wahlén, chef för servicetrafiken hos Värmlandstrafik.

– Även om inte hela vår utredning är klar börjar vi nu se ett mönster i det som inträffat, säger Wahlén som anger att en av orsakerna varit bristerna på antalet fordon under jourtid från leverantören Keolis.

– Vi tycker att vi har planerat det här väldigt väl och trafiken flöt bra under dagtid, men det var under jourtid som det hela brast. Det har helt enkelt blivit en brist på fordon, säger Wahlén.

Utredningen om exakt vad som hänt fortsätter.

– Vi vill absolut göra allt vi kan för att säkerställa att detta inte händer igen under nyårshelgen, säger Wahlén.

Ett delsvar om de telefonbekymmer kunderna drabbats av kom under onsdagseftermiddagen.

Det var ett felkonfigurerat schema i växelfunktionaliteten kopplat till röda dagar som ställde till problemen med de långa svars- och väntetiderna. Felet är nu åtgärdat och telefonin ska fungera under natt och kommande (röda) dagar.

– För att vara helt på den säkra sidan kommer vi dock att ligga kvar med våra tillfälliga journummer som kommer att finnas tillgängliga på våra sociala medier och på vår webbsida, säger Wahlén.

Anders Wahlén, konstaterar att julaftonen är den mest intensiva resdagen på hela året hos färdtjänsten.

– Detta är djupt beklagligt och jag känner verkligen för dem som drabbats. Vi kartlägger vart och ett av de fall vi fått in i vårt ärendehanteringssystem och vi kommer ta personlig kontakt med de som råkat ut för problem med sina resor och kommer också att ersätta de som drabbats.

– Vi ska gå till botten med det som hänt. Vi vill absolut att man även i fortsättningen ska känna trygghet med att åka med Värmlandstrafik. En trygg och säker resa för våra kunder är självklart ett av våra huvudmål, avslutar Wahlén.

Telefonnummer: För att säkerställa tillgängligheten för våra kunder har vi lagt till ytterligare två jourtelefonnummer för beställningar när vår Beställningscentral har stängt.
 
# Om problem uppstår med att nå oss för att beställa resa i servicetrafiken när vår ordinarie beställningscentral har stängt finns ett tillfälligt nummer;
072 – 598 23 88 under jourtid
som kan användas i nödfall om det inte går att komma fram på vår ordinarie beställningstelefon.
 
# Kunder i Säffle/Grums ringer på
054-150220 under jourtid.
De tillfälliga numren går direkt till våra leverantörer

Extra telefonnummer för beställning av servicetrafik

/var/www/wordpress/wp content/uploads/2016/12/servicebuss20 liten linn
/var/www/wordpress/wp content/uploads/2016/12/servicebuss20 liten linn


Vi är ledsna för och beklagar de problem som våra färdtjänstkunder råkat ut för under julhelgen, vår trafikintensivaste helg på året. Vi undersöker intensivt vad som hänt med tillgängligheten på vår jourtelefon under helgen. En del av våra kunder har fastnat i en lång, och oförklarlig, telefonkö som vi bara kan beklaga.

 
Vi har vi gjort ett felanmälningsärende hos Telia för att få det som inte fungerat åtgärdat och för att utreda vad felet kan bero på.
 
Vi önskar också få in avvikelserna i vårt felhanteringssystem och önskar att ni som på något sätt råkat ut för dessa problem under julhelgen hör av er till oss och anmäler vad som hänt via vår webbsida här:
 
 
För att säkerställa tillgängligheten för våra kunder har vi lagt till ytterligare två jourtelefonnummer för beställningar när vår Beställningscentral har stängt.
 
# Om problem uppstår med att nå oss för att beställa resa i servicetrafiken när vår ordinarie beställningscentral har stängt finns ett tillfälligt nummer; 072 – 598 23 88 som kan användas i nödfall om det inte går att komma fram på vår ordinarie beställningstelefon.
 
# Kunder i Säffle/Grums ringer på 054-150220 under jourtid.
De tillfälliga numren går direkt till vår leverantör, Keolis.
 
Vi kommer att personligen kontakta de som drabbats under julen för att närmare undersöka vad som hänt och hur de drabbats.
// Värmlandstrafik.

Våra öppettider under helgerna

jul3

Vi går mot julhelg och det innebär lite annorlunda öppettider i vår verksamhet.

All vår helgtrafik hittar du här

Övriga öppettider

Öppettider kundcenter:

Julafton 08.00-12.00
Juldagen Stängt

Alla andra helgdagar 10.00-17.00

 

Öppettider för vänthallen vid busstationen Karlstad

Julafton                  Lördag     24/12       8.00-12.00
Juldagen                Söndag    25/12       Stängt
Annandag jul          Måndag   26/12       9.00-18.30
Nyårsafton             Lördag     31/12       8.00-17.00
Nyårsdagen           Söndag     1/1          9.00-18.30
Trettondedag jul     Fredag      6/1          9.00-18.30   

Alla andra dagar som vanligt.

Beställningcentralen Munkfors

Julafton 8.00-15.00
Juldagen 9.00-18.00
Annan dag jul 9.00-18.00
Nyårsafton 9.00-18.00
Nyårsdagen 9.00-18.00

Trafikupplysningen

Julafton 10.00-15.00
Juldagen 10.00-16.00
Annan dag jul 9.00-18.00
Nyårsafton 10.00-16.00
Nyårsdagen 10.00-16.00

Bussbranden påverkar inte trafiken

(Uppdaterad 15.30) Under söndagseftermiddagen kom positiva besked efter den stora bussbranden i Filipstad.
Det tycks i nuläget som om trafiken kommer att kunna gå i stort sett normalt under dagen och morgondagen, om inget annat oförutsett inträffar.

Det var på söndagsmorgonen som fem gula bussar och en grön buss blev utbrända vid depån i Filipstad.
Orsak är ännu inte känd men inga personer skadades vid branden.

Rökutveckling upptäcktes under söndagsmorgonen. På plats kunde två bussar räddas genom att de backades undan, men fem gula bussar och en grön buss har totalförstörts i branden.

Det är oklart hur branden startade. Bussarna stod parkerade vid depån och var alltså inte var i drift när branden började. Volvo och Nobina centralt kommer under början av veckan att undersöka fordonen för att om möjligt kunna fastställa en brandorsak.

Nobina har aktiverat sin regionala krisplan och räknar med att klara trafiken utan större påverkan.

Värmlandstrafik slår miljonrekord

 

/var/www/wordpress/wp content/uploads/2016/12/app1vit

Värmlandstrafiks app slår miljonrekord.
November månad blev en ny rekordmånad för mobiltelefonappen med över 635 000 sökningar.
Totalt i år har över 5,5 miljoner sökningar gjorts i vår app.

Succé är ett ord som ligger nära till hands när det gäller hur Värmlandstrafiks app har tagits emot och kommit att bli en del av våra resenärers vardag.

Appen har ökat med nästan 4 500 regelbundna användare och antalet sökningar har ökat med över 200 000 per månad bara sedan årsskiftet. Sedan starten 2013 har antalet sökningar via appen sexdubblats.

November blev också en rekordmånad vad beträffar försäljningen då biljetter för nästan en kvarts miljon kronor såldes via appen. Sedan årsskiftet har våra resenärer köp biljetter över två miljoner kronor digitalt i vår mobilapp.

Totalt i år har över 5,5 miljon sökningar gjorts i appen vilket drygt 21 000 sökningar per dag. Bara under november gjorde var och en av de drygt 17 000 aktiva användarna (enbart aktiva användare räknas) i snitt 36 sökningar under rekordmånaden.

Jämfört med samma månad förra året har antalet sökningar i appen nästan tredubblats och försäljningen nästan fördubblats.

Om du inte testat vår app kan du ladda ner den via AppStore (Iphone) eller GooglePlay (Android).

I appen kan du köpa biljett till alla våra bussar och tåg. Du kan också söka resa och ladda ner tidtabeller och se i realtid när bussen kommer till din hållplats.

Värmlandstrafik är också första trafikbolag i Sverige som lanserat en smart tjänst i vår mobilapp som förenklar dina tjänsteresor i kollektivtrafiken. Tjänsten kallar vi Företag flex mobil.

När din arbetsgivare ansluter sig till tjänsten kan du som anställd enkelt betala dina tjänsteresor med Värmlandstrafik direkt genom appen. Biljetten får du i mobilen. Betalningen för resan löser vi genom en faktura till din arbetsgivare en gång per månad.

Kontakta oss på länken så berättar vi mer. Här hittar du mer information om Företag flex mobil.

Så går vår trafik under helgerna

Snart julhelg – och en av årets största reshelger.
Så här kör vi vår trafik under alla helgerna. Välkommen att resa med oss, och hoppas din jul- och nyårshelg blir riktigt bra.

 

Så här körs våra bussar:

Datum 2016 Dag Trafikeras som Nattbuss
natt efter
24/12 Julafton Lördag Lördag
(trafik inställd från kl 12.00)
Nej
25/12 Juldagen Söndag All trafik inställd Nej
26/12 Annandag jul Måndag Söndag Nej
31/12 Nyårsafton Lördag Lördag Ja
Datum 2017 Dag Trafikeras som Nattbuss
natt efter
1 jan Nyårsdagen Söndag Söndag Ja
5 jan Trettondagsafton Torsdag Torsdag Nej
6 jan Trettondag jul Röd Fredag Söndag Ja

 

Så går våra tåg:

Datum 2016 Dag Trafikeras som
24/12  Julafton Lördag Lördag
25/12 Juldagen Söndag Söndag
26/12 Annandag jul Måndag Söndag
27/12 Tisdag Måndag
31/12 Nyårsafton Lördag Lördag
Datum 2017 Dag Trafikeras som
1/1 Nyårsdagen Söndag Söndag
5/1 Trettondagsafton Torsdag Fredag
6/1 Trettondagen Fredag Söndag

 

Nu öppnar vi Kils resecentrum igen

Från och med idag, måndag, trafikerar vi åter Kils Resecentrum med våra bussar.

Det återstår en del att göra runt resecentret, bland annat asfaltering, men trafiken är igång och våra bussar finns i dessa lägen;

A: Linje 200 Karlstad.
B: Linje 201 Karlstad.
C: Linje 260 Karlstad.
D: Linje 260 Högboda, Linje 216 Sunne.
E: Linje 200 Sunne, F: Linje 201.

Alla nyheter inför tidtabellsskiftet

/var/www/wordpress/wp content/uploads/2016/12/80 fotograf par persson 2010 retucherad

Från och med söndag gäller vår nya tidtabell.
Här nedan hittar du de viktigaste förändringarna för din buss- eller tåglinje.

Buss:

Linje 102 Skillingmark-Charlottenberg
tisdagar via Adolfsfors och torsdagar via Rudsgården

Linje 109-112 Delas upp och ändrar linjenummer.

109 Arvika-Sälboda-Stommen

110 Arvika-Årbotten-Bortan

111 Arvika-Perserud

112 Arvika-Mitandersfors

Linje 113 Delas upp och ändrar linjenummer; ingen tur via Bålgård
Arvika-Mangskog S-markering bort samt ny dubbeltur 18.15

114 Arvika-Bålgård RV61-Skog S-markering bort

115 Arvika-Ålgården-Edane-Vikene S-markering bort

116  Arvika-Grums

Linje 200 Endast 2 V-markeringar kvar en tidig morgon och sen eftermiddag annars går trafiken året runt.

Linje 209 Ej via Utterbyn

Linje 211 Anropsturer har återgått till bussturer

Linje 212 Anropsturer sommar

Linje 217 Byter nummer till 225

Linje 303 Första turen Ekshärad-Hagfors blir anropsstyrd.
Inga hållplatser efter väg 240 tas bort innan ny resanderäkning gjorts.
Utöver ovanstående endast smärre minutjusteringar

Linje 503 Tur 6 Förstärkningsbuss går samtidigt som ordinarie buss kl 07.40 ej som nu kl 08.00. Bussen kl 08.00 på sträckan Björneborg-Kristinehamn förstärker den tidiga turen.

Linje 700 Slut och starthållplats Töcksfors handelspark. Söndagar ny dubbeltur Töcksfors-Karlstad

Linje 800-812: Ingen tur via Höglundaskolan

Linje 800 Sen ändring på grund av ändrad tågtid. Morgonturen 04.35 till Åmål med retur 5.00 tidigareläggs en kvart, ny tid blir 04.20 från Säffle med retur 04.45 från Åmål kommer att bli anropsstyrd och kopplas till bussavgången från Säffle Resecentrum kl 05.05 med ankomst Karlstad Centralstation kl 05.58. Tågavgång 06.10 mot Stockholm.
Anropsstyrda turen 19.45 flyttas till 18.50 från Centralstationen med ankomst Säffle 19.35 och Åmål 19.55. Samma regler som tidigare för bokning (Resplus).
På övriga busslinjer handlar det om inga eller bara mindre minutjusteringar.

Du hittar alla våra tidtabeller och linjekartor här.

 

Tåg:

Linje 70:  Trafiken Charlottenberg-Kongsvinger avslutades redan under innevarande trafikår, eftersom finansiering saknas i denna del.
På Värmlandsbanan kommer Lene, Brunnsberg, Ottebol, Ås och Lerot inte längre att ingå i stoppstrukturen.

Linje 71: Trafikeras inte längre av Värmlandstrafik, men våra kort gäller på övriga operatörers tåg. Se trafiken i vår reseplanerare eller resrobot.

Linje 74: På Fryksdalsbanan genomförs den under våren beslutade stoppstrukturen.
Kolsnäs, Rottneros (båda blir kvar i sommartidtabell), Öjervik och Trångstad tas bort, enligt tidigare fattat beslut.

Du hittar alla våra tidtabeller och linjekartor här

Notera att det på linje 70 och 71 finns andra operatörer vars turer inte längre syns i vår app  eller vår reseplanerare, men som du kan hitta om du söker din destination via resrobot och där våra länskort gäller (glöm inte ha med kvitto).

Här hittar du resrobot 

Undantaget är SJ:s tidiga morgontåg (620) till Stockholm och eftermiddagståget (643) åter till Karlstad där inga länsladdningar gäller.

Du kan läsa mer om hur våra kort gäller på tåg här.

Notera också att för att få bästa pris på dina tågbiljetter så ska köpet göras innan du kliver ombord. Du kan köpa biljetter på våra försäljningsställen eller i våra automater. Du kan fortfarande köpa biljett ombord på våra tåg, men då till fullpris.

Här hittar du alla våra försäljningsställen.